Totalt har minst 800 personer vÀrlden över frihetsberövats i den internationella operationen "Trojan Shield", varav 155 inom den svenska delen av insatsen.
Vilken tyngd materialet som lett till gripandena har i rÀtten ÄterstÄr att se.
Det gÄr inte att ha nÄgon generell uppfattning om materialet och pÄ vilket sÀtt det kan anvÀndas, skriver à klagarmyndighetens presschef Karin Rosander i ett mejl till TT:
"Det fĂ„r sĂ„ smĂ„ningom varje enskild Ă„klagare ta stĂ€llning till. Ărendena fördelas ut geografiskt över hela landet och det gĂ„r inte att i vĂ„r statistik se vilka Ă€renden som kommer frĂ„n just det hĂ€r tillslaget, eftersom statistiken bygger pĂ„ brottskoder".
Beredd pÄ kritik
Material frÄn en tidigare knÀckt krypteringstjÀnst, Encrochat, har ifrÄgasatts av bland annat försvarsadvokater pÄ grund av oklarheter kring polisens metod för inhÀmtning av material.
à klagarmyndigheten klargör att den inte tar stÀllning i frÄgan om arbetsmetoderna som anvÀnts i Anom-fallet. Men den svenska polisen Àr beredd pÄ kritik.
ââVi Ă€r medvetna om att det kommer ifrĂ„gasĂ€ttas som bevisning frĂ„n försvarshĂ„ll och det hĂ€r Ă€r i första hand en frĂ„ga för Ă„klagare och domstolar att avgöra. Men precis som alltid kommer inte det hĂ€r vara den enda bevisningen i ett mĂ„l, utan varje utredning byggs upp av olika pusselbitar och det hĂ€r Ă€r en av de bitarna framĂ„t, sĂ€ger Linda H Staaf vid polisens nationella operativa avdelning (Noa).
Vill se reglering
Advokaten Filip Rydin förvarar en misstĂ€nkt ledare för VĂ„rbynĂ€tverket â som har Ă„talats med hjĂ€lp av material frĂ„n Encrochat som knĂ€cktes av fransk polis förra vĂ„ren. Han anser att svensk lagstiftning mĂ„ste regleras.
ââVi vet inte exakt hur det hĂ€r har gĂ„tt till. Men det framstĂ„r som att amerikanska myndigheter har skapat ett operativsystem, nĂ„gon form av app. Genom den har man sedan avlyssnat personer över hela vĂ€rlden, bland annat i Sverige.
Det rör sig om massavlyssning av mÀnniskor som dÄ inte var misstÀnkta för brott, och som lagts ut pÄ entreprenad av svensk polis, framhÄller han.
ââFrĂ„gan Ă€r om man inte mĂ„ste se över regleringen. Ska svensk polis fĂ„ göra sĂ„dana Ă„tgĂ€rder som fransk och amerikansk polis har gjort i Sverige?
I dag krÀvs det tillstÄnd för att svensk polis ska fÄ genomföra hemliga dataavlÀsningar. Samtidigt har den begÀrt ut material som fransk och amerikansk polis kommit Ät genom avlyssning utan tillstÄnd, enligt Filip Rydin.
ââJag tycker inte att vi ska acceptera att andra stater gör det hĂ€r med vĂ„rt godkĂ€nnande, sĂ€ger han.
FÄr anvÀndas
I Sverige gÀller fri bevisföring som princip. Det innebÀr att parterna i en rÀttegÄng fÄr Äberopa all bevisning som de kan fÄ fram, med undantag för sÄdan som framkommit genom tortyr eller annan omÀnsklig behandling.
DÀrefter prövas bevisningen av domstolen.
ââMed det utgĂ„ngslĂ€get Ă€r det ganska givet att den hĂ€r bevisningen fĂ„r anvĂ€ndas vid eventuella rĂ€ttegĂ„ngar sĂ„ smĂ„ningom, sĂ€ger Dennis Martinsson, doktor i straffrĂ€tt vid Stockholms universitet.
Detta gÀller Àven om det senare visar sig att bevisningen tillskansats olovligen, understryker han.
ââBĂ„de Högsta domstolen och Europadomstolen har sagt att det kan vara okej att Ă„beropa och anvĂ€nda bevisning som skaffats fram pĂ„ ett olagligt sĂ€tt.
Domstolen gör sedan en bedömning av bevisningen i varje enskilt fall.
ââOm bevis tillkommit pĂ„ olaglig vĂ€g fĂ„r domstolen göra en rimlighetsbedömning i det enskilda fallet. Det viktigaste Ă€r att kontrollera om den tilltalade fĂ„tt möjlighet att ifrĂ„gasĂ€tta bevisningen som lĂ€ggs fram, sĂ€ger Dennis Martinsson.