Att andas ikapp sig själv

För ett tag sedan följde jag och fotografen Jessica Larsson med på tangocafé. När vi klev in genom dörren kändes det overkligt att mellan trettio och femtio personer samlas - bara några stenkast från mitt kontor - en vanlig vardag för att dansa tango.

När man är mitt uppe i jobbet, fullt upptagen med att prata med människor och anteckna vad de säger, kan det vara svårt att hinna iaktta och känna in stunden. Men tangoföreningens nyblivna ordförande Catrin Söderman förklarade vad hon tycker är tangons innersta väsen på ett sådant sätt att jag kunde förstå.
Hon refererade nämligen till känslan man har när man utövar yoga. Att vända sig inåt. Att lyssna.

Jag rullar ut min yogamatta framför kaminen nästan varje kväll, inte varje gång för att göra rörelserna utan också för att ligga och andas och hinna ikapp mig själv på spikmattan.
Slutet av veckan har jag spenderat hemma. Ryggont, knäont, feber i kroppen och en förkylning med skrällhosta satte stopp för vardagsplanerna.
Men jag ska inte klaga, gårkvällen avnjöts hemma i soffan. En kompis kom förbi med hämtsushi och tillsammans såg vi På spåret och Skavlan (läge för vuxenpoäng!). Och i kväll firar vi alla hjärtans dag tillsammans med vänner. Alla anledningar till att göra livet roligare ska man väl försöka ta!