Järnväg ska bana väg för samarbete
Byråkratin får inte äventyra tusentals jobb. Den inställningen har Pajalas kommunalråd Bengt Niska när det gäller planerna på en järnväg mellan finska Kolari och gruvfälten i Kaunisvaara.
En järnväg från finska Kolari över Muonioälven i Huuki vidare till gruvområdet i Kaunisvaara ligger högst på önskelistan. Kommunalrådet i Pajala, Bengt Niska vill skynda på planprocessen för denna infrastrukturfråga. En långbänk skulle äventyra tusentals arbetstillfällen, anser han.
Foto: Jens Ökvist
Det förklarar gruvbolaget Northland Resources företrädare, Niclas Dahlström.
I samband med gruvprojekten står därför en järnväg mellan gruvfälten i Kaunisvaaraområdet till finska Kolari högst på bolagets önskelista.
Positiva signaler
I dag finns järnväg fram till Kolari. Nu vill gruvbolaget och även Pajala kommun, tillsammans med finska kollegorna i Kolari, att en järnväg dras över Muonio älv och 15 kilometer på den svenska sidan fram till det planerade anrikningsverket i Tapulivuoma.
- Vi har fått positiva signaler från både den svenska och finska staten för våra önskemål, säger Niclas Dahlström.
Finland snabbare
Men medan planeringsarbetet för ett sådant järnvägsprojekt i Finland beräknas vara klart på tre år, är tiden på den svenska sidan den dubbla.
- Det måste gå fortare, säger kommunalrådet Bengt Niska.
- Det får inte vara så att handläggning och planering ska äventyra tusentals arbetstillfällen.
Kommunalrådet räknar emellertid med att det ska gå skynda på den traditionella gången med ärenden av den här betydelsen.
Harmonisering
- I samband med den infrastrukturkonferens som vi hade i Haparanda för några veckor sedan, fanns det en rörande enighet bland de drygt 170 deltagarna, säger han.
Därför hoppas han också på de infrastrukturutredningar som sker på den finska och den svenska sidan.
- Vad jag efterlyser är en harmonisering, en anpassning och en planeringsbarhet av regelverken i Sverige och Finland. Fleråriga väntetider äventyrar det här framtidsprojektet, säger Bengt Niska.
Även hos gruvbolaget efterlyses en harmonisering av regelverken. Northland Resources är också tydlig när det gäller finansieringen av den 15 kilometer långa järnvägssträckan, med tillhörande bro över Muonio älv.
- Det här är statens sak. Vi bygger inte järnvägar, däremot är vi i detta fall brukare och förstås beredd att betala för nyttjandet, säger Niclas Dahlström.
Signaler
Bolaget vill också ha tidiga signaler från statens sida.
Inledningsvis är gruvföretaget införstådda med att satsa åtskilliga miljoner på att rusta den befintliga vägsträcka som i dag finns mellan de planerade gruvfälten på den svenska sidan, till Kolari på den finska.
- Men järnvägen måste vara klar 2013. Gruvbrytning handlar som sagt om logistik och infrastruktur.
- Vi vill ha malmen så snabbt som möjligt till Kemi hamn eller till en helt ny hamn i Storön, utanför Kalix, säger Niclas Dahlström.
FAKTA Järnväg Kolari-Kaunisvaara
Det finns uttalade ambitioner att frakta järnmalmen från Kaunisvaara på den svenska sidan över till Kolari på den finska.
Det handlar om en sträcka på 15 kilometer. Räls finns redan på den finska sidan. Tanken är att dra spåret via en ny bro över Muonio älv i höjd med Huuki på svenska sidan och vidare mot Kaunisvaara.
Tanken är att bibehålla den finska spårvidden, som är något bredare än svensk, längs hela sträckan.
Två parallella utredningar, en svensk under ledning av Jan Hertting som är ordförande i Banverkets infrastrukturgrupp samt en finsk som leds av Risto Murto i Tervalagruppen.
Den finska Banförvaltningen, motsvarigheten till svenska Banverket, har förklarat kunna klara planfrågorna på tre år.
I Sverige tar liknande förfarande normalt sex år.
Det handlar om en sträcka på 15 kilometer. Räls finns redan på den finska sidan. Tanken är att dra spåret via en ny bro över Muonio älv i höjd med Huuki på svenska sidan och vidare mot Kaunisvaara.
Tanken är att bibehålla den finska spårvidden, som är något bredare än svensk, längs hela sträckan.
Två parallella utredningar, en svensk under ledning av Jan Hertting som är ordförande i Banverkets infrastrukturgrupp samt en finsk som leds av Risto Murto i Tervalagruppen.
Den finska Banförvaltningen, motsvarigheten till svenska Banverket, har förklarat kunna klara planfrågorna på tre år.
I Sverige tar liknande förfarande normalt sex år.
Så jobbar vi med nyheter