På onsdagen kom Gustav Fridolin (MP) till Hortlax skola där han deltog i en konferens på temat hur elever ska nå behörighet till gymnasieskolan. Deltagarna var skolpolitiker och skolledare från hela Norrbotten. Konferensen var en av 35 möten Fridolin genomför i landet i syfte att ta in synpunkter och informera om regeringens insatser för att förbättra skolresultaten, inte minst för de 70 000 flyktingungdomar den svenska skolan fick ta emot förra året.
Fridolin kom till en kommun som haft en nedläggningsvåg av byaskolor de senaste åren. Just nu pågår processen med nedläggning av Blåsmarks skola där frågan är av så känslig art, att vid ett föräldramöte nyligen vägrade barn och utbildningsnämndens ordförande Ruth Rahkola (S) PT tillträde till mötet.
Gustav Fridolin är inte orolig över utvecklingen.
– Jag ser ingen nationell trend av nedläggning av just byaskolor, säger utbildningsministern.
Han anger att det är inte självklart att det ska finnas en skola i varje by.
– Jag kan inte säga att alla byaskolor ska vara kvar. Min uppgift är att se till att alla barn får en bra skola, säger Gustav Fridolin till PT.
Han pekar på att skolpolitikerna står inför tuffa utmaningar när de ska ta beslut, men ett alternativ de kan fundera över är enligt Fridolin att börja tillämpa fjärrundervisning.
Under dagen genomfördes seminarier där Jessica Eriksson, specialpedagog vid Strömbackaskolan, sade att 99 procent av de som lämnar fordons programmet och industriprogrammet klarar sin examen. Programmet har drygt 200 elever. Hon förklarade resultatet med att lärarna har mycket nära relation med varje elev. De har en lärastudio de kan gå till för att få stöd. Eleven tar inte uppgifterna med sig hem.
– Vi gör klart jobbet på jobbet, säger Jessica Eriksson.
I Piteå kommun finns exempel på hur en specialpedagog ska täcka tre skolor. Den typen av överbelastning vill Gustav Fridolin ändra på.
– Vi har tiofaldigat de pengar kommuner kan söka för att anställda specialpedagoger, och det här året lägger vi tio miljarder kronor exra på grund och gymnasieskolan, säger utbildningsministern.
Han försvarar också den reform som kostat tre miljarder kronor, och som skapat splittring i lärarleden där vissa lärare fått högre påspädning i lönekuvertet.
– Det beslutet bidrar till att lärarna vill stanna i skolan och vi ser att sex av tio lärare som lämnat skolan för andra jobb kan tänka sig att gå tillbaka.