Kyrkomötet är kyrkans högsta beslutande organ, den kyrkliga motsvarigheten till riksdagen. Där samlas valda representanter för de olika stiften, motsvarande regionerna var tredje år för att besluta om olika saker som kyrkan ska jobba med. I år har det inkommit en motion om brudöverlämning som rört upp en debatt i media.
Motionens förslag är att "uppdra åt kyrkostyrelsen att ta fram riktlinjer som främjar jämställdhet vid vigslar och får bort bruket av brudöverlämning vid vigslar i svenska kyrkans ordning". Motionären anser att kyrkan skickar fel signaler med brudöverlämning och att det strider mot kyrkans arbete med jämställdhet.
I Hortlax församling arbetar prästen Linnéa Vikström.
– Jag vet att många präster tycker att det är trixigt att förhålla sig till brudöverlämning. Det står på kyrkans hemsida att den längsta traditionen i Sverige är att bruden och brudgummen går in tillsammans.
Hon har mött och vigt många brudpar sedan hon blev prästvigd 2008, och hon menar att det är viktigt att balansera det som står i riktlinjerna för vad som kräv för att vigseln ska vara giltig och brudparets önskemål. Det står ingenting specifikt om hur brudparet ska gå fram till altaret. Det står bara att "de kan gå in i procession".
– Jag brukar alltid möta brudparet innan och då pratar vi om hur de vill att vigseln ska vara. Ofta är det bruden som vill ha brudöverlämningen för att lyfta fram relationen till sin pappa till exempel. Då brukar jag alltid informera brudparet om ursprunget till traditionen med överlämningen.
Traditionen har sitt ursprung i att kvinnan var omyndig och lämnades över från sin pappas förmyndarskap till sin mans förmyndarskap, men som alltid blir det besvärligt när man går till de historiska källorna. Sederna hur brudparen går in i kyrkan i Sverige har förändrats genom tiderna, som allting annat i samhället.
Linnéa Vikström framhåller att de brudpar som hon mött inte alls sett traditionen med att pappan överlämnar bruden som någon patriarkal tradition. De har sett på amerikanska filmer där bruden lämnas över av sin pappa och vill göra likadant.
– Det är inte alls så moderna brudpar ser det. De kan bli väldigt förvånade när jag förklarar bakgrunden och det har hänt att brudpar ändrat sig. Särskilt de som trott att det är "så man gör".
Hon tycker att det är viktigt att förklara, men att brudparen sen måste få välja själva hur de vill ha sin vigsel. Hon vet om att vissa församlingar i landet har förbjudit brudöverlämning, men det är inte aktuellt i Hortlax.
– Jag är jättemycket för jämställdhet, men jag kan inte se att hur de går in i kyrkan kan påverka jämställdheten i hemmet eller i samhället. Det är en patriarkal tradition men vi kan ju inte sätta oss över och säga till kvinnorna att så får ni inte göra.
Hon lyfter också fram att kyrkan är världsvid och att hon viger många brudpar som har sina rötter i olika kulturer och traditioner. Hon tycker det är viktigt att lyssna in och vara lyhörd gentemot de önskemål som brudparen har.
– Teologin säger att vi är lika mycket värda som man och kvinna, men om vi ska tala om för kvinnorna hur de ska göra blir det ju degraderande mot kvinnorna. Vi omyndigförklarar dem. Särskilt när de inblandade själva inte ser det som en patriarkal handling.