Besvären försvann när skolan fick nytt golv

Fuktproblem är vanliga i 70-talsbyggnader där grunden ligger direkt mot marken. När golvet på Norrbyskolan blev utbytt fick lärare och elever en mycket bättre luftmiljö. "Det pratas aldrig om några problem efter golvbytet", säger rektor Göran Dahlén.

"Det är svårt att säga varför perrsonal hade torr hud, stickande ögon, krasslig hals och huvudvärk. Men efter att golvet blev utbytt har snacket om det försvunnit", säger skyddsombudet Johan Öberg.

"Det är svårt att säga varför perrsonal hade torr hud, stickande ögon, krasslig hals och huvudvärk. Men efter att golvet blev utbytt har snacket om det försvunnit", säger skyddsombudet Johan Öberg.

Foto: Joel Gustafsson

HORTLAX2015-03-19 05:00

Vissa ur personalen hade länge upplevt besvär med rinnande ögon, torr hud och huvudvärk. När provtagningarna på Norrbyskolan visade på fukt i golvet rev Piteå kommun för två år sedan ut golvmattorna och lade in ett ventilerat undergolv på betongplattan.

– Det har blivit mycket bättre sedan vi bytte golv. Jag har inte fått några klagomål om röda ögon, huvudvärk och snuva som vi hade tidigare, säger Göran Dahlén, rektor på Norrbyskolan.

Enligt skolans skyddsombud Johan Öberg har det tidigare funnits en oro bland lärare som haft diffusa allergisymptom utan att veta vad det egentligen beror på. De som var mest drabbade fick byta arbetsplats.

– Den oron finns inte längre. Snacket om luftmiljön har helt försvunnit, säger han.

Fukt i mattan

Backgårdsskolan har samma problematiska golvkonstruktion som Norrbyskolan där fukt från marken tränger igenom grunden och löser upp limmet under golvmattan.

– Förr eller senare får men problem i den här typen av byggnader med betong direkt på marken. Vattenånga från marken söker sig upp genom konstruktionerna. Till slut stannar den under ett tätt material. Det täta materialet i det här fallet är golvmattan. Så småningom kan man få förhöjda fuktvärden på ytan under mattan vilket kan påverka både spackel och lim, säger Tore Häggbom, verksamhetsansvarig för underhåll vid Fastighets- och servicekontoret.

Enligt honom reagerar inte alla på fuktskadorna.

– Det är väldigt olika hur det påverkar folk. Det är samma som att vara överkänslig mot häst, hund eller katt. En del tål det och en del inte, säger Tore Häggbom.

Drabbade elver

På Backgårdsskolan utfördes proverna efter att en elev fått besvär med inomhusmiljön. Enligt Göran Dahlén hade också flera elever på Norrbyskolan upplevt problem.

– Vi gjorde en undersökning i samband med att skolan skulle byggas om. Då var det ett antal elever i varje klass som hade samma typer av problem som personalen. Det är svårt att säga att problemen beror på plattan men efter golvbytet har vi inte hört att några elever eller föräldrar klagat på luftmiljön.

Rosviksskolan i riskzon

Flera andra skolor från 1970-talet i Piteå kommun kan ha samma problem som Backgårdskolan och Norrbyskolan. Det rör sig bland annat om Rosviksskolan, Munksundsskolan och Strömnässkolan. De två sistnämnda får dock översyn i samband med planerade ombyggnader.

– Risken finns i stort sett på alla byggnader som har den här konstruktionen. Så fort vi bygger om i dag tar vi hänsyn till problematiken, säger Tore Häggbom.

Riskfylld golvkonstruktion

Ett uppreglat golv på en betongplatta direkt på marken var en mycket vanlig konstruktion mellan 1950-1980-talet. Den drabbas ofta av problem när fukt från marken vandrar upp genom betongplattan och skadar ovanliggande golv.

Ju senare på 1970-talet som golvkonstruktionen är byggd desto mer skadebenägen är den. Jakten på att spara energi gjorde att man fokuserade allt mer på välisolerade och täta golv. Resultatet blev att den naturliga ventilationen och värmetillförseln från bostaden, som i bästa fall hade hållit konstruktionen torr, försvann.

Är golvbeläggningen av tätare karaktär exempelvis laminatgolv, plast- och linoleummatta så har golvet med stor sannolikhet skador oavsett om markfukt

eller vatten har trängt in i konstruktionen.

En vanlig orsak till att problem upptäcks är att lukt upplevs när man kommer in i huset eller i det berörda rummet. Det kan även röra sig om synliga förändringar på golven i ett senare skede.

För att åtgärda fuktproblemet kan man många gånger komplettera konstruktionen med en undertrycksventilation. I värsta fall kan dessvärre hela golvkonstruktionen behöva bytas ut.

I mitten av 80-talet blev det vanligt att lägga isolering mellan betongen och dräneringen. Isoleringen gör att värmen från huset inte försvinner ned i marken. Betongen hålls varm och golven torra.

Källa: Anticimex

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om