Fritidspedagogen Mikael Dalberg jobbar ensam på avdelningen 34:an på Norrbyskolans fritids i Hortlax. Här går de lite äldre barnen från trean och uppåt.
När PT besöker skolan har han sex barn att ansvara för, men det finns totalt 25 inskrivna barn på avdelningen och att han är ensam med exempelvis 20 barn en eftermiddag efter att skolan slutat är ingen ovanlighet.
- Att åka på utflykter är inte lika lätt, eller att få tid för varje barn eller kunna sitta ner lugnt och spela ett spel, säger han och menar att han gärna skulle se mindre barngrupperna och fler vuxna.
Barnen på 34:an har lite andra fördelar än de yngre barnen på avdelningarna Västangård och Östangård. På 34:an får barnen önska och även själva fixa eget mellis då och då. Inne i ett klassrum finns barnens önskemål om varma mackor, fruktsallad och pizza.
En annan ambition är också att ha eget fredagsmys som barnen också får önska.
- Men det blir väldigt sällan och är helt klart en resursfråga.
Stora grupper
Han och kollegan Louise Westerberg, på avdelningen Östangård, upplever att man successivt skurit ner på resurserna till fritidsverksamheten, men för att se skillnaderna måste man backa ganska många år bakåt i tiden.
- När jag gick ut 1979 var jag med och startade den första fritidsavdelningen här på Norrbyskolan, då var det två heltidstjänster på tio-elva barn, säger Louise Westerberg.
I dag går det i snitt 33 barn i en fritidsgrupp i Piteå kommun - snittet för landet ligger på 38 barn (se faktarutan).
Göran Dahlén, rektor på Norrbyskolan och själv fritidspedagog i grunden, menar att man kan se på Skolverkets statistik på två sätt.
- Om man jämför med riket så har vi en riktigt bra bemanning, men det är ändå stora grupper. När jag själv jobbade på 70-talet fick det inte vara mer barn än 15 i en grupp.
Han är ändå stolt över den fritidsverksamhet som finns på skolan i dag.
I den nya skollagen som börjar gälla den första juli tydliggörs kraven på att fritidshemmet ska bidra till lärande och personlig utveckling. Det handlar om fritidspedagogik - att jobba med social kompetens, känslomässig utveckling och identitet.
Planering viktig
På Norrbyskolans fritids (där det i dag finns cirka 100 inskrivna barn) jobbar man mycket med just detta och är också utomhus, gör utflykter, grillar, leker i lekparken, badar i det intilliggande badhuset, åker skridskor, bakar, myser och pysslar.
- Jag är inte oroad inför den nya skollagen, det känns som att vi ligger väl framme, säger Göran Dahlén och lyfter också fram äventyrspedagogiken som fritidspedagogerna jobbar med på skoltid.
Louise Westerberg och Mikael Dalberg, menar att de har mycket att göra hela tiden och att det också är viktigt att de får sätta av tid för planering - annars blir det bara barnpassning.