Hemmingsmarkare bäst på att rösta

Det råder ingen tvekan om att Piteborna är olika benägna att rösta. I Markbygden röstade bara 72,82 procent i kommunvalet för fyra år sedan. I Hemmingsmark 90,98 procent.
Men vad gör befolkningen i Hemmingsmark så villiga att rösta? PT åkte dit och försökte ta reda på svaret.
Första gången
På en tomt i byn klippte Joakim Nilsson och pappa Thomas Nilsson gräsmattan.
- Självklart ska jag rösta. Annars har jag ingen möjlighet att vara med och bestämma, säger Joakim.
Han är 21 år och röstar för första gången till riksdag, landsting och kommun.
- Många lite äldre i byn är engagerade och pratar mycket politik. Det smittar av sig, utan det skulle jag inte veta mycket om politik,
säger Joakim.
Pappa Thomas tror på traditionens makt.
- Föräldrarna ser till att barnen som bor kvar i byn röstar, sen vad de röstar på är en annan sak. Vissa lite äldre som flyttar till stan blir nog soffligare och det är allvarligt. En del i världen offrar ju livet för att få rösta, säger Thomas Nilsson.
Röstningen i Hemmingsmark sker i skolan.
- Spekulerar jag så kan det nog ha betydelse för de höga siffrorna. Det är ett centralt läge, men siffrorna är ändå fascinerande höga, säger Thomas Nilsson.
"Driftigt folk"
Erika Wallin jobbar på förskolan Krokofanten.
- Folk i byn är bra på att engagera sig. Det finns mycket driftigt folk som ofta vill påverka.
Själv kommer hon att rösta.
- Det är helt självklart att rösta, det är så vi individer kan påverka vår framtid.
Vad är viktigt för er i Hemmingsmark?
- Att landsbygden ska leva, att pengar satsas även utanför stan. Annars sker mest stadsnära satsningar, men vi vill kunna vara kvar här, säger Erika Wallin.

Hemmingsmarkare bäst på att rösta

Hemmingsmarkarna är politiska. När det var val för fyra år sedan röstade 91 procent. Det är högst i kommunen och även en gångbar nationell siffra.- Jag ser det som en självklarhet att rösta, säger förstagångsväljaren Joakim Nilsson.