Ängen viktig för fortlevnad

Allt fler ängar försvinner i Norrbotten. "Men de är viktiga för den biologiska mångfalden", säger Tommy Bystedt, som är med om att vårda ett stycke ängsmark utanför Norrfjärden.

Anna Högdahl, Tommy Bystedt och Kjell Olsson har hittat fibblor som gynnar tillväxten på ängen.

Anna Högdahl, Tommy Bystedt och Kjell Olsson har hittat fibblor som gynnar tillväxten på ängen.

Foto: Tommy Norin

HARRBÄCKEN2019-06-16 13:39

– Jag tog kontakt med Naturskyddsföreningen i Piteå om de skulle kunna tänka sig att vårda den ängsmark vi hittat. Men de sade nej och det förvånar mig. Så nu driver jag och Karin Fallén ett eget projekt, säger Tommy Bystedt, när han visar PT de ängar som är under god tillväxt i ett skogsområde utanför Harrbäcken.

På plats finns också Karin Fallén, Anna Högdahl, biolog vid Länsstyrelsen, Arne Fallén och naturvetaren Kjell Olsson från Öjebyn.

Karin Fallén berättar att hon för några år sedan tog initiativ till en ängskurs i Piteå. Där träffade hon Tommy Bystedt och båda kom överens om att hitta en äng att restaurera. De fann en sådan utanför Harrbäcken där markägaren ställt sig positiv till att de tar hand om området.

Hon säger att förr i tiden var ängsmarken viktig. Den var en ekonomisk drivkraft för hushållen, men i dag har mycket av den skövlats på grund av husbyggen, vägbyggen och att det planteras skog på den.

Det område hon och Tommy Bystedt och flera andra sköter, består av två delar. Ett är ett utvecklat område som har en äng som ska se ut som en äng. I ett annat närliggande pågår arbetet med att skapa en tillväxt. Med en slåtterbalk har det grova gräset tagits bort och med det följer ogräs som älggräs, mjölkört och Rallarros.

Tommy Bystedt säger att det snart inte finns kvar några ängar i Norrbotten. De som frodas är de som finns i dikesrenarna för där är jorden mager och så ska det också vara i en äng som är välskött.

Han pekar på att det finns tre skäl till att vårda en äng.

– Det handlar om att behålla den biologiska mångfalden, att gynna ängsfloran och gynna pollineringen med insekter. Vi håller på att förlora en miljon arter och det håller inte.

– En äng innehåller lätt 100 olika arter. Det finns mätningar som visar att vi förlorar två procent insekter varje år. Om pollineringen försvinner tas två tredjedelar av vår mat bort och sker det försvinner vi, säger Kjell Olsson.

Karin Fallén tar upp att förutsättningen för att en äng ska utvecklas är att den har mager jord och det syns vid dikesrenarna efter vägarna efersom att där är jorden mager. Dikena har blivit vår tids ängar.

Tommy Bystedt säger också att rätta sättet att vårda grönytor är att låta de växa under sommaren och klippa ned dem till hösten.

– Älvsbyn kommun har beslutat att inte klippa förrän till hösten. Men Piteå gör det inte. De vill ha kvar sina gröna öknar, säger Tommy Bystedt.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!