Allt fler tonåringar, och framför allt flickor, uppger att de mår psykiskt dåligt enligt den senaste undersökningen om skolbarns hälsovanor från Folkhälsomyndigheten. Undersökningen har genomförts sedan 1980-talet och de senaste årens trend betecknas av myndigheten som oroande.
Bland 15-åriga flickor är nu andelen som rapporterar psykosomatiska besvär hela 57 procent, den största sedan studien började.
För Jessika Arvik var det svåra hemförhållanden som låg till grund för att hon mådde dåligt i tonåren. Självskadebeteende och alkoholmissbruk blev hennes sätt att hantera kaoset.
Stor press
När hon var 18 år hade situationen blivit livshotande.
– Jag kan inte minnas att jag var nykter mer än två dagar i sträck. Och nästan varje gång jag drack skadade jag mig. Det blev okontrollerbart – ju mer jag drack desto mer behövde jag dricka för att uppnå samma berusning som tidigare. Och ju mer jag skadade mig själv desto sämre mådde jag, säger Jessika Arvik, som i dag är 24 år.
Räddningen blev organisationen Maskrosbarn. De såg till att Jessika fick plats på en beroendemottagning och en framgångsrik behandling inleddes. I dag är hon själv engagerad i organisationen och ser att pressen på unga är stor.
– Det förväntas mycket mer av tonåringar i dag, att man ska lyckas. Det är mycket press från skolan och press på hur man ser ut.
Den snabba teknikutvecklingen spelar också en viktig roll, tror hon.
– I dag har många av de unga jag möter stora delar av sin tankegång konstant fokuserad på nätet. Det är viktigt att bli bekräftad och få många likes, och samtidigt pågår en väldigt grov mobbning, säger Jessika.
Vågar prata
Men trenden med ökande psykisk ohälsa bland unga ska inte enbart tolkas som negativ, enligt experter.
– Det är både ett minskande mörkertal och en god utveckling med minskade stigmatisering. Vi börjar våga prata om psykisk ohälsa på ett annat sätt, säger Christina Dalman, professor och överläkare vid Karolinska institutet.
Men det förklarar inte hela ökningen, fortsätter hon. Kraven i samhället har ökat vilket skapar påfrestningar.
– För den som inte klarar skolan i dag går det sämre än för den som inte gjorde det för 10–20 år sedan. De som har olika former av begränsningar blir utspelade på ett helt annat sätt nu, säger Christina Dalman.
Sök stöd
I undersökningen syns också en motsatt trend – en klar majoritet av skoleleverna skattar sin hälsa överlag som bra eller mycket bra. Enligt Christina Dalman skedde den mest alarmerande utvecklingen av ungas psykiska ohälsa under 1990-talet.
– Sedan dess har den psykiska ohälsan legat ganska stabilt. Att den nu ser ut att öka ytterligare är något att hålla ögonen på.
Jessika Arvik råder den som mår dåligt psykiskt att söka hjälp och stöd.
– Försök att hitta någon som du kan prata med om allt. Börjar man prata om det, och sätter ord på de svåra känslorna, kan man också få verktyg för att lära sig att hantera dem. (TT)