Vi har blivit friskare och lever längre. Men den goda hälsan är inte jämnt fördelad över olika samhällsgrupper – och hälften av svenskarna är överviktiga eller feta. Hälsoskillnaderna mellan låg- och högutbildade är fortsatt stora, konstaterar Folkhälsomyndigheten i sin årsrapport
För att vända de negativa hälsotrenderna krävs krafttag kring hälsofrågorna och att dessa frågor sätts i centrum på ett annat sätt än hur det är i dag, enligt Folkhälsomyndigheten.
– Vi vet att vi har hälsoskillnader i livslängd och dödlighet och den ojämlika hälsan är påtaglig, konstaterar Olle Lundberg, professor och regeringens utredare vid en pressträff i Rinkeby.
Detta i samband med att kommissionen för jämlik hälsa lämnar över sitt slutbetänkandet lämnas över till finansminister Magdalena Andersson (S) och folkhälso- och sjukvårdsminister Annika Strandhäll (S).
– Det handlar om att skapa mer jämlika livsvillkor. För med det kommer mer jämlik hälsa. Slutbetänkandet ger en riktning på det, fortsätter Olle Lundberg.
Enligt honom behöver arbetet starta med utgångspunkt i det tidiga livet, då mycket formas. Men det handlar även mycket om utbildning, arbete och arbetsförhållanden, inkomster, boende och miljö, vanor och en jämlik vård.
– Det här ger oss en bra grund att arbeta vidare från och en bra bas som har stark grund i forskningen. Samtidigt är det uppenbart att det inte handlar om en quick fix, säger Annika Strandhäll.
– Ojämlikheten är självförstärkande. Det innebär att vi behöver göra insatser i stora delar av samhället. Det handlar om ett helhetsgrepp och inget duttande, fortsätter hon.
Andersson säger i ett pressmeddelande:
”Klyftorna i Sverige är allt för stora. För att motverka skillnaderna i hälsa behövs aktiv politik för ökad jämlikhet och investeringar i välfärden. Inte skattesänkningar”. (TT)