De flesta av oss har några motiga vintermånader bakom oss. Mörker, förkylningar och stressiga arbetsdagar har avlöst varandra. Ibland blir den där motionen som vi vet att vi så mår bra av ändå satt på undantag. Tiden och orken räcker inte till. Men så plötsligt är det som om livsandarna vaknar till liv igen. Dagarna blir längre, solen värmer och lusten återvänder.
Joggingskorna åker fram och tajtsen på: Nu ska här springas! Två kilometer och en intensiv mjölksyra senare känns inspirationen som bortblåst.
– Det absolut vanligaste misstaget man gör efter ett uppehåll är att gå ut för hårt, säger löparcoachen Petra Kindlund.
Hon är grundaren av idrottsföreningen Runacademy och har själv tävlat och tränat löpning på elitnivå i över 15 års tid. Hon älskar löpträning och är en av få som har tävlat i Sverigeeliten på alla distanser från 400 meter upp till ultradistanser.
– Vårt syfte är att sprida löparglädje och få fler att lära sig hur löpningen kan bli roligare, säger Petra Kindlund.
Och roligt blir det om man tar det varligt i starten – hur taggad man än är. För tror man att man kan snöra på sig skorna och ta vid där man slutade i höstas, är risken stor att man blir besviken. Eller ännu värre: skadad.
– Ofta har man en positiv minnesbild av de där rundorna i slutet av säsongen när allt gick snabbt och lätt. Medvetet eller omedvetet tror man att man ska vara kvar på samma nivå, trots att man inte har tränat för det.
För det gäller att backa bandet och göra jobbet grundligt. Har du hållit igång flås och styrka med annan träning under vinterhalvåret kan du lägga ribban något högre än om du inte har tränat alls. Men även den som är tränad måste se upp.
– Löpning belastar kroppen på ett helt annat sätt än annan träning. Det gäller att trappa upp långsamt och vänja kroppen vid belastningen igen, säger Petra.
Är man helt otränad är hennes råd är att börja med att varva gång och löpning.
– Många vill klara av att springa en femkilometerssträcka direkt, men det är ett ganska tufft mål om man är ovan. Då är det bättre att jogga i en minut, gå i en och så vidare tills man har fått upp flåset.
Då undviker man att få den där blodsmak-i-munnen- och aldrig-mer-känslan efter premiärrundan.
– Du ska känna dig sugen på att ge dig ut igen efter ditt träningspass - inte helt slut, säger Petra.
För att bli riktigt biten av löpning och hitta den där positiva känslan gäller det att variera sin träning.
– Många nöter på i samma spår i samma tempo och känner inte att de utvecklas. Det är klart att det blir tråkigt. Men om man växlar mellan intervaller, springa i backe och långrundor upptäcker man snabbt en förbättring.
Att springa i grupp har också många fördelar. Man får draghjälp av varandra och de negativa tankarna håller sig borta.
– Kör man intervaller får man snabbt resultat på sin träning. Det finns mängder av sätt att göra det på. Tempohöjningen kan vara så kort som 30 sekunder med lika lång vila. Eller så kan man köra en variant där man springer snabbare i tre, två respektive en minut, och försöka öka farten ju kortare tiden blir, säger Petra.
Våga pressa dig och köra riktigt hårt i tempoökningarna - men våga också jogga riktigt sakta andra gånger.
– Det kan vara en minst lika stor utmaning för en del. Men det är bra att kunna dra ned tempot – särskilt om man ska springa längre sträckor. (TT)