Pulshöjare räddar hälsan

Det finns en medicin som motverkar de flesta sjukdomar och förbättrar oddsen för ett långt och friskt liv: En rask promenad, en halvtimme om dagen. "Rörelse är rena rama mirakelmedicinen", säger professorn Mai-Lis Hellénius.

Vi behöver röra oss betydligt mer än vad de flesta av oss gör idag. En rask 30 minuterspromenad om dagen är en bra början.

Vi behöver röra oss betydligt mer än vad de flesta av oss gör idag. En rask 30 minuterspromenad om dagen är en bra början.

Foto: Aleksandra Suzi/Shutterstock.com

Hälsa2017-02-14 14:30

En människa av i dag behöver inte gå många steg för att ta sig igenom en vanlig dag. Några kliv ut till bilen på morgonen, ett hundratal till på väg till lunchrestaurangen och ytterligare ett par i affären på vägen hem. Den som någon gång kollat stegmätaren en ordinär dag vet hur futtigt det blir. Ett par tusen på sin höjd - och det är för lite. Rekommendationen är att komma upp i 10 000 varje dag.

För det har visat sig att rörelse är oerhört mycket viktigare än vad vi tidigare har trott. Varenda cell i våra kroppar mår bra av fysisk aktivitet. Och tyvärr lika dåligt om vi sitter stilla. Bara genom att få upp pulsen 30 minuter om dagen minskar vi risken att dö i förtid med 15 procent. Det räcker med en rask promenad, men aktiviteten ska vara så pass intensiv att man blir lätt andfådd och får lite svårt att prata samtidigt. Att det är just 30 minuter som rekommenderas beror på att väldigt många studier har gjorts på just den tiden. Det är också enkelt att ta till sig och genomförbart för de flesta. Men 15 minuter ger också positiva effekter på hälsan, och 60 ännu mer.

– Nyligen presenterades en stor undersökning över våra levnadsvanor och det allmänna hälsotillståndet i Europa. Den visade att vi svenskar visserligen tränar mest av alla - men vi sitter också mest stilla. Det är oroväckande, säger Mai-Lis Hellénius.

Hon brukar kallas för ”livsstilsprofessor” men hennes formella titel är professor i allmänmedicin, med inriktning på kardiovaskulär prevention och fokus på livsstil. Hon arbetar som överläkare på Livsstilsmottagningen vid Hjärtkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset. Nyligen kom hennes bok ”Livsviktigt”, där hon har samlat sina bästa råd för ett långt och friskt liv. Aktuell forskning visar tydligt att vårt sätt att leva spelar en stor roll för vår hälsa.

– Att träna gör oss inte bara pigga och glada - det minskar risken radikalt för att drabbas av i stort sett alla kroniska sjukdomar som finns. Allt från hjärtkärlsjukdom, diabetes, Alzheimers och cancer till psykiska åkommor som depression och ångestsymtom. Det låter helt otroligt - men rörelse är faktiskt rena mirakelmedicinen. Enkelt uttryckt kan man säga att fysisk aktivitet mattar effekten av dåliga gener och skruvar upp de positiva.

Vi är helt enkelt designade för ett liv i rörelse och våra kroppar programmerade för anpassning. Tränar vi regelbundet bygger vi muskler och kondition, men underhåller vi dem inte bibehålls de inte. Det är uttänkt så för att vi inte ska ha stora energikrävande muskler om maten tar slut. Då måste vi kunna ställa om för att överleva. Denna anpassningsförmåga känns mest besvärlig nuförtiden. Trots kontorsjobb och mat i överflöd tror våra kroppar fortfarande att vi jagar föda i skogen, svälter i perioder och har en medellivslängd betydligt kortare än dagens. Vi passar egentligen inte alls för bilåkning, rulltrappor och timmar framför datorskärmar.

En stor del av befolkningen är bra på att träna och hålla sig i form, men den naturliga vardagsmotionen har minskat. Bara för två generationer sedan var bilar sällsynta och kroppsarbete vanligare.

– I dag måste vi konstruera rörelse. Tänk bara på hur ovanligt det är i dag att barn och ungdomar tar sig till skolan själva - för bara 20 år sedan var det en självklarhet. Då ropade föräldrar; ”Kom in och ät!”, i dag säger de: ”Ni måste gå ut!”, säger Mai-Lis.

Det är särskilt oroande att även barn och unga - och inte bara vi vuxna - sitter nio till tio timmar om dagen. Det kommer att påverka folkhälsan på sikt.

– Fortfarande minskar insjuknandet i hjärt-kärlsjukdom totalt sett i Sverige. Men sedan ett decennium tillbaka har vi märkt ett tråkigt trendbrott - stroke och hjärtinfarkt ökar i åldersgruppen 35–45 år.

Förutom stillasittande, är det troligen flera andra faktorer som ligger bakom. Att vi äter mera rött kött och ”fel” sorts fett, till exempel smör och feta mejeriprodukter. Det som oroar Mai-Lis särskilt är att det är de med kort utbildning som drabbas - hälsa har blivit orättvisare, som hon uttrycker det.

Men vi kan alla enkelt göra något åt detta. Försöka öka vardagsmotionen och dessutom se till att få upp flåset och pulsen 30 minuter varje dag.

– Det är egentligen ett minimum - ju mer man rör sig desto bättre är de positiva effekterna. Men en rask promenad är en jättebra början! (TT)

Tips på vardagsmotion

Gå sista av en hållplats för tidigt.

Stå upp och jobba vid skrivbordet.

Skriv ut papper på en skrivare i andra änden av kontoret.

Ha promenadmöten utomhus.

Ta trappan i stället för rulltrappan/hissen.

Hitta nya vägar och förläng vanliga vägen till jobbet.

Skaffa hund och kom ut på promenad flera gånger om dagen. Eller gå ut med grannens hund.

Klipp gräset, kratta och skotta snö.

Dammsug hela hemmet.

Skaffa cykelväskor och stadig korg och ta cykeln till affären.

Källor: Itrim, Mai-Lis Hellénius

Håll koll på stegen

Håll koll på hur många steg du tar en vanlig dag. I de flesta smarta telefoner följer det med en stegräknare. Rekommendationen är att gå minst 10 000 steg varje dag. Forskning visar att de som använder stegräknare är klart mer fysiskt aktiva. De som satte upp ett mål rörde sig mer, gick ned i vikt och sänkte också sitt blodtryck.

En fördel är att den rekommenderade halvtimmen inte behöver ”sitta ihop” för att ha samma goda effekt. Tre gånger tio minuter fungerar lika bra, men mer fragmentarisk än så bör halvtimmen inte vara.

Även hjärnan påverkas positivt av motion. Vi både tänker och minns bättre om vi tränar regelbundet.

Källa: Carl Johan Sundberg, professor vid Institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska Institutet

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om