Om du får ont i huvudet tar du förmodligen en värktablett. Du funderar inte så mycket på vad du stoppar i dig. Du litar på att pillret ska göra sitt jobb och lindra huvudvärken.
Men visste du att huvudvärksmedicinen i värsta fall kan ge dig diarré, hudutslag, krampartade sammandragningar av luftrörsmusklerna, blödning i magen och tarmen eller ökad risk för hjärtinfarkt och stroke? Troligen inte.
– Vi litar på sjukvården och läkemedelsindustrin, på gott och ont. Fakta och sanning är flytande begrepp som borde användas med större försiktighet. Vi behöver vara mer kritiska, säger Alejandro Carballo.
Han har 30 års yrkeserfarenhet som läkare och specialist inom klinisk farmakologi, allmänmedicin och företagshälsovård. Dessutom har han 40 års erfarenhet av självstudier inom komplementärmedicin.
Nu har han skrivit en bok. ”Komplementärmedicin: Från akupressur till yoga – en vägledning” handlar om de vanligaste komplementärmedicinska metoderna. Han beskriver hur de sägs fungera, vilka effekter de sägs ha och vad forskningen har att säga. De är uppdelade i fem huvudinriktningar: att balansera den fysiska kroppen och livsenergin, olika former av helande, växtbaserade läkemedel och hälsokost och läkning via våra sinnen, respektive via rörelse.
Ungefär 80 procent av jordens befolkning använder sådana här metoder och intresset för dem bara växer. Ändå bedrivs det ingen eller liten forskning på området och den konventionella sjukvården ställer sig kallsinnig.
– Jag hoppas att min bok ska öppna dörren för en bättre integration av komplementärmedicinska metoder i den vanliga sjukvården. Bygga en bro mellan de två så att fler kan få bra vård, säger Alejandro Carballo.
Grundskillnaden är att den konventionella vården bygger på vetenskaplig forskning och bevisade effekter medan den traditionsbaserade inte gör det. Den har i stället oftast sin bas i obevisade teorier eller lång erfarenhet. I vissa fall tusentals år när det gäller till exempel den traditionella kinesiska medicinen.
– Men kanske kan de komplementärmedicinska metodernas effektivitet bygga på någonting som forskarna ännu inte har lyckats mäta? Eller så uppnås effekten på längre sikt än vad de kliniska prövningarna sträcker sig? Vetenskapen hävdar ofta placeboeffekt när något inte kan bevisas, säger Alejandro Carballo.
Han menar för den skull inte att man okritiskt ska ta in komplementärmetoder i den vanliga sjukvården, inte alls. Han anser att det inte finns alternativ till den konventionella evidensbaserade sjukvården, som ju bygger på vetenskapliga bevis.
– Men andra metoder kan vara ett komplement, förutsatt att forskningen kan visa att de ger patientvinst. De är inga mirakelkurer, men många människor blir hjälpta av dem. Därför behövs mer forskning, för det är viktigt att vi inte släpper in sådant i sjukvården som det inte finns evidens bakom.
Han framhåller att ekonomiska intressen styr forskningen och då satsas det inte på de komplementära metoderna. Läkemedelsindustrin finansierar studier som den kan tjäna pengar på.
– Våra medicinska universitet, som har det yttersta ansvaret för forskning och utveckling, borde ta ett större ansvar för en bredare forskning. Allt i den konventionella sjukvården är inte heller evidensbaserat eftersom beviskraven har höjts med åren, säger Alejandro Carballo.
I värsta fall kan det vara farligt att använda en metod som inte har bevisad effekt. Diagnosen kan fördröjas och ge allvarliga följder. Visar det sig att du till exempel har cancer är snabb diagnos i många fall nödvändig för en lyckad behandling.
– Gå därför alltid först till doktorn. Kan doktorn inte hjälpa dig, eller om du inte vill ta medicinen du har förskrivits, eller om vården inte hittar något fel på dig, då är det upp till dig om du vill lägga pengar på en komplementär behandling. Välj i så fall en metod som har funnits länge och en utövare som har lång erfarenhet. Men den kanske inte alls hjälper dig och det kan kosta i onödan, säger Alejandro Carballo.
En alternativ metod kan även ge oönskade biverkningar och komplikationer, inte minst när det gäller växtbaserade metoder och hälsokost.
– Många av de aktiva substanserna i naturbaserade läkemedel bryts ner i kroppen genom samma enzymsystem som bryter ned konventionella läkemedel. Man vet att de kan framkalla interaktioner som både kan minska de önskade effekterna och ge upphov till biverkningar. En del aktiva substanser i naturläkemedel och hälsokostprodukter kan påverka blodtrycket, hjärtaktiviteten och hormonmetabolismen. Om du vill testa naturbaserade medel och använder andra läkemedel är det bäst att rådfråga ditt primärvårdsteam.
Alejandro Carballo är medveten om att han sticker ut huvudet med budskapet i boken. Men han vill att både den konventionella vården och den traditionsbaserade ska bli mer ödmjuka och lyssna på varandra. Allt för patienternas bästa. (TT)