Sedan 1950-talet dricker vi allt mindre komjölk i Sverige. Det berättar Liisa Byberg som är forskare och docent i medicinsk epidemiologi på Institutionen för kirurgiska vetenskaper vid Uppsala universitet. Och på senare år har debatten om hur nyttig komjölk egentligen är blivit allt mer intensiv. Liisa Byberg och hennes kollegor ville undersöka sambandet mellan mjölkkonsumtion och benskörhet. Ger mjölk verkligen starka ben eller är det kanske tvärtom? Sverige toppar nämligen, tillsammans med Danmark, världslistan över länder med flest antal höftfrakturer.
– När vi studerade sambandet mellan mjölk och antalet benbrott verkade det vara så att kvinnor som dricker mycket mjölk har högre risk, säger Liisa Byberg.
Det man såg i studien, som gjordes på kvinnor över 45 år, var inte bara att risken för benbrott ökade om de drack mycket mjölk, utan även dödligheten. Redan vid två till tre glas mjölk om dagen såg man en ökad risk för inflammation och oxidativ stress i kroppen, vilket utgör en bakomliggande orsak för flera sjukdomar som cancer, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes typ 2.
– Vi tror att det finns en komponent i mjölksockret som skapar oxidativ stress, som är skadligt för cellerna. Det är möjligt att mjölken bidrar både till att bilda sjukdomarna och att snabba på processen när man väl har fått sjukdomen, säger Liisa Byberg.
Forskarna ville också undersöka om den oxidativa stressen kunde minskas med hjälp av motsatsen, nämligen antioxidanter, sådant som finns i frukt och grönt.
– Det vi kunde se var att de kvinnor som drack mest mjölk och åt minst frukt och grönt löpte störst risk. De hade nästan tre gånger högre risk att dö i förtid. De som drack mjölk och samtidigt åt mycket frukt och grönt löpte lägre risk.
Även om konsumtionen av komjölk har minskat äter svenskarna totalt sett lika mycket mejeriprodukter som förr, men nu i form av exempelvis fil och yoghurt. Produkter som i studien visade sig ha en skyddande effekt.
– Tvärtemot mjölken verkade fil och yoghurt vara skyddande. De som åt mycket fil och yoghurt bröt benen mer sällan, säger Liisa Byberg.
Ska vi helt sluta att dricka mjölk?
– Min uppgift är inte att ge råd utan att genom forskning undersöka och redovisa resultatet till de instanser som ger råd, exempelvis Livsmedelsverket. Men är man orolig och samtidigt vill fortsätta dricka mjölk är det bra att öka mängden frukt och grönsaker och äta det fem gånger om dagen.
Livsmedelsverkets rekommendation är fortfarande ett stort dagligt intag av mejeriprodukter.
– Det viktiga är att vi har en allsidig kost och därför rekommenderar vi högst en halv liter mejeriprodukter, det kan vara mjölk, fil, ost eller smör, säger Irene Mattisson, nutrionist på Livsmedelsverket.
Så ingen ändrad rekommendation trots studiens resultat?
– En enskild studie ändrar inte våra kostråd. Det är ett näringsrikt livsmedel, bland annat innehåller det D-vitamin, jod, selen och riboflavin, säger Irene Matsson.
(TT)
...
Emelie lagar egna alternativ till mjölken
Medan många provar alternativ till mjölk, skippar en del den helt. En av dem är Emelie Holm – som dessutom bestämde sig för att laga sina egna mjölklika produkter.
För två år sedan fick Emelie Holm sitt tredje barn, och det visade sig att bebisen inte tålde bröstmjölken – hon hade svårt att bryta ned mjölkproteinet. Själv har Emelie Holm alltid haft problem med uppsvullen mage och dålig hy. Nu när hon har uteslutit mjölken har magen lugnat sig och finnarna hon kämpat med även som vuxen har försvunnit, säger hon.
– Jag är inte laktosintolerant men känslig mot mjölk. När jag inte dricker mjölk mår jag bättre, magen blir inte lika uppblåst.
När hon började botanisera i affärerna tyckte hon att de alternativa dryckerna mest innehöll socker, tillsatsämnen och vatten. Så hon bestämde sig för att skapa ett eget hemmamejeri. Hon provade sig fram och gjorde bland annat mandelmjölk, cashewgrädde och havremjölk.
– När du gör din egen mjölk vet du exakt vad som är i den, säger Emelie Holm.
Att få till egen ost och yoghurt är lite mer avancerat, men Emelie uppmanar alla att prova. Själva ostprocessen startar hon med probiotika. Mjölksyrebakterierna sätter i gång jäsningen och osten får stå framme i en bunke med en duk över sig.
– Det är en sådan tillfredsställelse att ha saker som står och fermenterar i köket, känslan av att skapa sin egen ost, att det är en levande process, säger Emelie Holm, som har samlat sina erfarenheter och recept i boken ”Vegomejerier: gör din egen mjölk, smör & ost av nötter, kärnor & gryn”.
Men ingen regel utan undantag. Hennes tre barn dricker mandelmjölk till frukost, men när de bor på hotell frågar de mamma om de får ta lite komjölk vid buffén.
– Det har blivit lite som läsk. Barnen tycker att det är speciellt att dricka komjölk. Jag tror heller inte på förbud, även mina barn får en glass då och då. Det viktiga är vad man äter i vardagen. (TT)