Den som älskar sommaren vill förstås undvika att tänka på att mörkare tider står för dörren. Men snart är hösten ofrånkomligt här och temperaturen sjunker i takt med att dygnets mörka timmar blir fler. Att drabbas av nedstämdhet framåt november är ganska vanligt, vi brukar kalla det ”höstdepression”. Men det finns en hel del man kan göra för att motverka de negativa känslorna. Kanske kan uppgivenheten minska om du får veta att det som har störst betydelse för lyckokänslan är att vara tillfreds med relationer, fritid och arbete? Helt oberoende av årstid. Och då pratar vi inte inkomst, utan att trivas med det man ägnar sig åt.
– Det är ett exempelvis ett ganska dumt beslut att utöka restiden till jobbet för att tjäna mer. Studier visar att pendlingen, en aktivitet många ogillar, drar ned lyckonivån mer än vad den ökade lönen höjer den, säger Bengt Brülde, lyckoforskare och professor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet.
Han påpekar att lyckan inte bara påverkas av det personliga välståndet utan även det nationella; hur rikt samhället man lever i är och hur det påverkar sådant som välfärd och eventuell tillgång till förmåner även för den som har en låg lön.
– Pengar kan ha betydelse upp till en viss nivå. Vad gäller individnivån har forskning i USA kommit fram till att gränsen går vid en månadslön på runt 40 000 kronor. Att tjäna ännu mer är inte vägen till ökad lycka.
Filosofiska funderingar kring vad det egentligen är som gör oss lyckliga är inget nytt fenomen, utan har sysselsatt stora tänkare sedan tusentals år tillbaka. I slutet av 1990-talet var Bengt Brülde ute och föreläste efter att han hade skrivit en avhandling om livskvalitet. Han fick ofta frågor om hur man skulle bära sig åt för att få ett bra liv och bli lycklig. Den återkommande frågan vi alla förstås gärna vill ha ett enkelt svar på.
– Drömmen om en quick fix är bara att glömma. Det är oerhört många pusselbitar som ska falla på plats för att komma upp i en tia på lyckoskalan och nå någon typ av maxlycka.
Men ämnet intresserade även Bengt och när han reste till Kanada efter disputationen kom han i kontakt med lyckoforskningen som då var ganska ny. Hans ursprungsplan var att skriva om lidande, men det blev i stället en kombination som resulterade i boken ”Lycka & lidande”. Sedan dess har han skrivit ytterligare två böcker på temat: ”Lyckans och lidandets etik” och ”Hur viktigt är det att vara lycklig?”. Så, vad har han kommit fram till?
Först och främst behöver man precisera begreppet lycka, menar Bengt Brülde. Det finns inte en definition utan fyra, och alla är lika legitima. Eufori är en typ av lycka som är ett ganska ovanligt tillstånd, ett lyckorus som exempelvis kan uppstå vid förälskelse och vara svårt att kontrollera. Sinnesfrid är en annan, som utgörs av ett inre lugn, harmoni och balans.
– Sedan har vi livstillfredsställelse, som handlar om hur man värderar sitt liv och hur nöjd man är. En fjärde definition är det känslomässiga välbefinnandet, det vill säga hur man mår överlag.
Lyckoforskningen har i huvudsak fokuserat på de två senare, det vill säga livstillfredsställelse och känslomässigt välbefinnande.
– För att uppnå eufori och sinnesfrid, om så bara tillfälligt, kan man exempelvis utöva meditation, yoga och fysisk träning. När det gäller livstillfredsställelse och känslomässigt välbefinnande är det fler faktorer som behöver finnas på plats.
Även om det inte finns något enkelt svar på vad som gör oss lyckliga finns några områden som är värda att titta närmare på: samhället, psykologiska faktorer, yttre livsvillkor och objektiva faktorer. Hur vi har det inom dessa fält påverkar i olika grad vårt upplevda välmående. När det gäller samhället har vi som bor i Sverige dragit en vinstlott.
– Vi lever i ett rikt och demokratiskt land som har en låg grad av korruption. Det finns en unik kombination av individualism och tilltro till varandra och våra myndigheter. Hela nordvästra Europa hamnar i topp i internationella undersökningar om var folk är lyckligast.
Till de psykologiska faktorerna – som är de viktigaste när man har nått en viss välfärdsnivå – hör sådant som optimism, självkänsla, känslomässig stabilitet, sociala färdigheter och psykisk hälsa.
– En del av de psykologiska faktorerna tror man är medfödda, andra förvärvar vi under livets gång. Det är möjligt att bli lyckligare genom att arbeta med sig själv, även om det kan vara svårt och ta tid. Talesättet ”det är inte hur man har det, utan hur man tar det” har sina poänger.
Till de yttre livsvillkoren hör sådant som boende, inkomst, konsumtion och social position, vilka har relativt liten inverkan på hur lyckliga vi känner oss.
– De viktigaste objektiva faktorerna är nära relationer, fritid och arbete. Vi behöver få ägna oss åt verksamheter och personer vi trivs med. Till det objektiva hör även statusmarkörer som ålder, kön, hälsa och utseende, men dessa påverkar vår lyckonivå förvånansvärt lite.
Så den givna frågan, hur lycklig är experten själv?
– Jag har påverkats av att hålla på med det här och försöker leva som jag lär så gott det går. Vid det här laget är jag immun mot faktorer som status, inkomst och konsumtion och fokuserar på verksamheter, relationer, meditation samt träning. Men jag är som de flesta, så länge livet rullar på mår jag bra. (TT)