Hösten 2012 köpte paret Scherwinsky huset i Hålberg, och har sedan dess kört upp sju gånger från sitt tidigare hem i Kaufbeuren, en mindre stad belägen utanför München i tyska Bayern.
– Vi har spenderat omkring 3 200 mil i bil och steg för steg har vi närmat oss en permanent flytt, som nu är genomförd, säger Bernd, som också menar att just bilkörningen är en stor omställning här uppe.
– Vi tyskar är inte vana vid så långa avstånd. Oavsett om jag ska köpa virke eller något annat så är det flera mil bort. I Tyskland var det bara tio minuter i bil oavsett vad man behövde. Ja, förutom om man hamnade i bilkö förstås. Då kunde det ta timmar! Men att köra bil här uppe är avslappnande, i Tyskland är det så stressigt.
Svenska på egen hand
Simona lärde sig svenska på egen hand för många år sedan, och har sedan dess känt en vilja att jobba och leva i Sverige för att träna på språket.
– Först var det södra och mellansverige som var intressant. Jag kollade fastigheter i några månader och bokade tider med mäklare 2012, i närheten av Östersund. Vi åkte till den första visningen men kände direkt att naturen runt omkring inte var den vi tänkt oss, så redan efter att ha tittat på ett hus avbokade vi de andra, säger hon.
Bernd har varit mycket uppe i Lapplandsfjällen, och det var senare samma år vid ett besök i Jokkmokk, som de fick tips om mäklare i Arvidsjaur.
– Vi stannade till på vägen tillbaka till Tyskland, hittade två hus vi ville se, men det behövdes bara ett, säger Simona.
Simona talar flytande svenska och menar att språket är det viktigaste att lära sig när man flyttar till ett nytt land.
– Det är ett bra sätt att visa att man respekterar andra, och det öppnar många dörrar. Det blir en vinst för båda sidor, säger hon. Bernd är på god väg med språket han också, även om han haft vissa problem med bondskan.
– Mitt första möte med grannen Torbjörn var fruktansvärt. Jag trodde att jag lärt mig i alla fall lite svenska innan. Vi möttes på gatan första gången och han bara pratade på. Jag bara lyssnade och log. Fattade ingenting, säger Bernd. Torbjörn Sundqvist, ordförande i byastugeföreningen som precis är på besök, skrattar gott.
– Jag ska anordna kurs i bondska, så då blir ni fullt utbildade, säger han.