Makarna i Gråträsk som fostrade elva barn

Elis och Anna Granberg i Gråträsk gifte sig för hundra år sedan. Åren 1921-1941 födde Anna elva barn, åtta pojkar och tre flickor. I dag finns bara den yngsta i den stora barnaskaran kvar i livet sedan två döttrar och en son avlidit under fjolåret.

Familjen Granberg samlad på en bild tagen under sent 60-tal. Stående fr.v. Pelle, Ulla, Ingegärd, Lennart, Kurt, Sven-Erik, Olle, Valter. Sittande Maj-Britt, pappa Elis, mamma Anna, Elif. Saknas gör sonen Rudolf som avled 1941.

Familjen Granberg samlad på en bild tagen under sent 60-tal. Stående fr.v. Pelle, Ulla, Ingegärd, Lennart, Kurt, Sven-Erik, Olle, Valter. Sittande Maj-Britt, pappa Elis, mamma Anna, Elif. Saknas gör sonen Rudolf som avled 1941.

Foto: Privat

Gråträsk2020-11-16 09:40

Makarna Elis och Anna Granberg föddes båda i slutet av 1800-talet. Elis var född och uppväxt i byn Gråträsk medan hans hustru Anna härstammade från Skellefteå.

Det hus som i mer än ett halvt sekel kom att bli familjens hem lät makarna bygga strax efter giftermålet 1920.

Makarna Granberg drev under många år ett mindre småbruk med kor, hästar och diverse andra djur samtidigt som Elis, när tillfälle gavs, parallellt arbetade med bland annat kolning, flottning, skogsarbete, bränning av tjärdalar och en del annat.

För hustrun dominerades vardagen förutom jordbruksarbetet till stor del av barnaskötsel. Mellan åren 1921-1941 födde nämligen Anna hela elva barn, en stor barnaskara som kom att växa upp i det Granbergska hemmet i Gråträsk.

Sedan i fjol då brodern Pelle (välkänd konstnär) samt systrarna Maj-Britt och Ulla avled så är numera yngstingen Lennart den enda kvarvarande av den stora familjen.

Lennart Granberg minns uppväxttiden i det barnrika hemmet med glädje och saknad.

– Även om det förstås ibland kunde vara lite stojigt så var barn- och ungdomsåren som helhet en härlig och minnesvärd tid. Det känns ensamt och tråkigt att nu vara den enda kvarvarande i vår stora familj, säger 78-årige Lennart Granberg som poängterar att Gråträsk under hans och syskonens uppväxtår var en mycket mera livfull plats än vad som är fallet i dag.

– Byn hade bland annat en egen livsmedelsbutik (Konsum som lades ner 1991) och även under många år ett eget fotbollslag där både jag och de flesta av mina bröder hann spela en hel del, berättar Lennart som vidare poängterar att just idrotten, och inte minst skidåkning, betydde väldigt mycket för många av byns yngre innevånare under 1950- och 60-talet.

Merparten av syskonen Granberg valde efterhand att som vuxna flytta söderut. Vissa skaffade dock fritidshus i anslutning till barndomsbyn.

Liksom sin far har Lennart valt att bo kvar permanent i hembyn under alla åren.

– Jag har aldrig känt någon större längtan att röra på mig, erkänner sångprofilen Lennart som genom åren haft musiken som en stor glädjekälla i livet. Och även gjort sig lokalt känd genom den.

– Jag vann som ung en del talangtävlingar, men trots att många tyckte att jag hade rösttalang så kom jag aldrig på allvar att satsa på en sångkarriär. Kanske av blyghet. Har dock glädjande nog genom åren ganska ofta fått tillfälle att sjunga i både kyrkor och i andra högtidliga sammanhang, avrundar den före detta väktaren och skogsarbetaren som efter pappan Elis död 1970 och mamma Annas bortgång 1996 nu ensam bor kvar i föräldrahemmet i den lilla by som ståtar med ett eget kapell byggt på 1930-talet där för övrigt samtliga syskon Granberg genom åren konfirmerats.

Minnen från förr

”Minnen från förr” handlar om händelser från flydda tider och om personer som på olika sätt kommit att ge avtryck genom sina livsgärningar. Reportagen är i de allra flesta fall baserade på Nils Widmans reportage under de senaste drygt 30 åren. I mer avlägsna händelser har dock även andra skribenters dokumentärskildringar varit till hjälp. Bilderna är i de flesta fall privata lån, lån från Arvidsjaurs fotoarkiv, och foton tagna av Nils Widman eller andra PT-fotografer.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!