Bo Lundmark har ägnat två decennier till att upptäcka, utforska och utveckla rörflen.
– När vi startade 1995 var alla politiker överens om att el skulle fasas ut som källa för uppvärmning av hus. Det var också prat om att sågspån inte skulle räcka till och man började titta på åkerbränslen.
En inventering som gjordes då visade att det enbart inom Arvidsjaurs kommun fanns minst 1 600 hektar åkermark som inte längre brukades och där det skulle gå att odla energigräset rörflen.
Men billig el har gjort att användandet av biobränslen har minskat och därför är rörflensbriketter prismässigt inte konkurrenskraftiga på marknaden.
Man får ut färre kilowattimmar energi per ton ur rörflen jämfört med träpellets.
Rörflen kan ändå spela roll på biobränslesidan och på GMW i Glommersträsk briketteras fortfarande gräset. Men numera rivs gräsbriketterna till strö.
– Genom briketteringen blir ströet värmebehandlat och hygieniserat, säger Bo Lundmark.
Han berättar att det finns uppskattningsvis över 360 000 hästar i Sverige och att det i många stall används kutterspån som strö i boxarna:
Om man byter ut det ströet mot strö av rörflen tillförs biobränslemarknaden 240 gigawattimmar ny bioenergi, utan kostnad, i form av kutterspån. 240 GWh motsvarar energin från femtio vindkraftverk som det skulle kosta 2 miljarder kronor att bygga.
Hushållningssällskapets Cecilia Wahlberg Roslund är projektledare för ett nationellt projekt som går ut på att hitta nya användningsområden och att utveckla affärer på rörflen.
– Strö är kanske det hetaste spåret just nu. Det pågår aktiviteter på flera håll, till exempel odlar Värmlandsbönderna för att använda strö i sin köttproduktion. Det är viktigt framför allt för hästnäringen att få fram ett dammfritt strö som är effektivt.
Hon pekar på att gödsel som innehåller rörflen i stället för spån också får ett högre värde, både som gödselmedel och för att användas i produktion av biogas.
– Även för den utvecklingen kan det alltså vara intressant, säger Cecilia Wahlberg Roslund.
Elenore Hedman, Vindelgransele, har haft hästar i över trettio år. Nu har hon två stycken i sitt stall, där hon testat att använda strö av rörflen.
– Jag har i vanliga fall spånat med kutterspån, det är det vanligaste åtminstone här uppe i norra Sverige. Jag upplever att rörflen dammar mycket mindre och att man får en stabilare bädd än med spån. Bädden av rörflen blir efter någon dag tät, som en tjock matta, som hästarna inte skjuter undan lika lätt som kutterspånet. Dessutom har jag förstått att gödslet blir bättre. Nu vet jag inte vad priset blir, men är prisbilden rätt kan jag absolut tänka mej att gå över och spåna med det här ströet.