Han är en slags spindel i nätet. Som särskild samordnare för Gällivare kommun har Alexander Kult en nyckelroll, framför allt när det gäller bostadsfrågorna.
Hur känns läget i processen med Hybrit nu?
– Det känns som att det börjar landa. Vi har lagt upp en plan och vi har tydliga målsättningar. Det här året, 2022, blir ett jättespännande år. Det är nu vi ska gå från planerna till verkstad. Man kan prata mycket och man kan planera mycket. Till syvende och sist gäller det att spaden sätts i backen och bostäderna byggs. Det är så vi lyckas med den här omställningen.
Hur upplever du att Gällivareborna upplever situationen?
– Jag upplever att de flesta ser bostadsfrågan som viktig. Den behöver vi sätta fokus på och den har vi haft fokus på under lång tid. Den som har varit utmaningen är att vi dels har avvecklat ett samhälle och byggt upp ett nytt. Nu måste vi lägga in överväxeln och producera fler bostäder. Den allmänna uppfattningen som jag uppfattar är att det finns för få tillgängliga bostäder. Det är det primära problemet att lösa.
När tror du att ni har byggt i kapp?
– Vi har offensiva mål och fram till 2026 ska vi ge förutsättningar för 1200 nya bostäder. Om vi då har byggt i kapp eller inte, det är svårt att spekulera i. De här fem första åren är ett första steg. Det här måste vi satsa på här och nu. Vad som sedan händer under en tioårsperiod, det håller vi fortfarande på att räkna på med tanke på Hybrits utveckling och LKAB:s omställning.
Är det här jobbet en större eller mindre utmaning än vad du trodde från början?
– Det växer. När man väl sätter sig in i vad omställningen innebär tror jag att utmaningen växer och blir något större än vad man själv trodde. Jag tror att gemene man inte riktigt har förstått vad den här omställningen kommer att innebära för samhället Gällivare. Där har jag lagt mycket av min tid på att informera om det.
Kan du förklara vad omställningen kommer att innebära för samhället?
– Det är svårt att konkretisera på kort tid, men jag tror att tittar man på samhällets utveckling så pekar allt på att vi går mot ett fossilfritt samhälle. Att ställa om hela verksamheten och alla produkter som baseras på fossilt i dag är en jätteomställning. Det är lätt att prata om att ställa om fordonsflottan. Men det är bara en del. Vi har produktindustrin som baseras på petroleumprodukter som plaster. Hur ska vi ställa om ett helt samhälle för att möta det? Det är betydligt större när man får insikt om vad det innebär att ställa om till fossilfritt och vad det kommer att innebära för samhället i stort.
Vad är det som driver dig i det här?
– Det är nog det nya spännande och de utmaningar som ges. Och faktiskt möjligheterna som ges utifrån de här satsningarna som sker. LKAB ska investera 400 miljarder i Malmfälten och då ger det väldigt mycket följdeffekter som kommunen gärna vill vara med och bistå och möjliggöra. Vi ser ju kompetensförsörjningen som en jätteutmaning. Hur ska vi förse alla våra verksamheter, sjukvården, skolan, vård och omsorg med personal och samtidigt göra omställningen med industrin? Det är komplexa frågor som behöver hanteras gemensamt för att lyckas.
Vem är du utanför jobbet?
– 39 år blir jag i år. Så man börjar närma sig 40-årsspärren. Jag har en familj som jag spenderar mycket tid med. Mina barn är nio och tolv. Det är fullt upp dagarna. Det är träningar som det ska skjutsas till och min fru jobbar på kommunen som förvaltningsekonom. På helgen försöker vi åka skidor på längden eller utför. Eller så är vi i stugan och spenderar vår tid. Nu blir det fint när det blir vårvinter där det blir lite ljusare.
Är vårvintern en grej du ser fram emot?
– Det är bästa tiden här vill jag nästan påstå. Den är svårslagen. När solen börjar lysa och snön är kvar. Man kan åka upp till fjällen och uppleva otroligt fjäll. Jag ska börja topptura hade jag tänkt. Men även att ta sig ut med skoter eller vara i stugan och pimpla lite är väldigt trivsamt.
Du jobbar mer än 40 timmar per vecka, men det har du inga problem med?
– Nej, det har jag inga problem med. Jag drivs av att vi som samhälle ska lyckas med den här omställningen och att Gällivare ska växa. Man ska känna att det blir ett vackert, inkluderande och hållbart samhälle. Det känns jättespännande.