De båda universiteten har i tre år studerat beteendemönster och attityder och besökare i de svenska fjällen. De har också analyserat beteenden på internet och i sociala medier.
– Syftet med vår forskning har varit att ta fram kunskap om vilken effekt våra beteenden har kan ha på framtidens fjällandskap så som det beskrivs i miljömålen, säger Peter Fredman, professor vid Mittuniversitetets forskningscenter Etour.
Den första trenden är att fjällturismen blir mer mångfacetterad. Utförsåkning är fortfarande mest populärt men fjällturisterna efterfrågar ofta fler upplevelser och genomför ofta många aktiviteter under samma vistelse.
Den andra trenden är att fjällturismen blir "sportifierad". Det blir allt viktigare för fjällbesökare att jämföra sina prestationer med andra, och trenden med tävlingar i fjällmiljö är stark.
Den tredje trenden är att fjällturismen ska vara exklusiv. Många genomför längre vandringar och efterfrågan på ostörd miljö långt från bebyggelsen ökar. Att tälta i fjällen blir mer vanligt. Samtidigt ökar efterfrågan på bekvämlighet och god service på betalda boenden.
Den fjärde trenden är att vi kopplar av och kopplar ner. Man vill vara ostörd i fjällen och inte hålla på med mobilen och söka på internet när man är uppe i fjällen.
Peter Fredman menar att ha koll på hur dessa trender förändras så kan man bättre planera infrastruktursatsningar, bättre förvalta fjällandskapen och planera för utbud och service i fjällnära miljöer.
– Det finns i dag stora skillnader när det gäller sociala och ekonomiska förutsättningar mellan de svenska fjällorterna. Fjällbesökens val av destination beror i högg grad på möjligheten att ta sig dit på ett smidigt sätt, säger Peter Fredman.
Forskningssatsningen har finansierats av Naturvårdsverket i samverkan med Riksantikvarieämbetet.