Det var i höstas som Håkan Bergkvist och hans sambo Madeleine Forsberg tog över gården i Sjulsmark.
– Det hade varit en katastrof för byn om djuren försvunnit härifrån. Vi har fått ett enormt varmt mottagande, säger Håkan Bergkvist.
Han och sambon har köpt gården, som tidigare gått i arv i 13 generationer.
– Vi har lånat till allt och gjort en budget framåt. Just nu befinner vi oss i ett väldigt känsligt läge. Vår tanke är ju att det här ska vara en långsiktig verksamhet. De investeringar vi gör ska betala tillbaka sig på sikt, säger han.
Enligt beräkningar från EU-kommissionen kommer mer än hälften av svenska bönders inkomster från bidrag och subventioner. Sedan Håkan Bergkvist och Madeleine Forsberg tog över gården har de gjort flera stora investeringar med stöd av både nationella bidrag och EU-pengar.
– Vi har lagt in nya gummimattor till korna och ny utgödsling. Nu har vi även beställt två nya mjölkrobotar, berättar Håkan Bergkvist.
Till investeringar kan lantbrukare söka investeringsstöd, som i norra Sverige kan ersätta upp till hälften av investeringskostnaden.
– Vi har behov av att göra massor av återinvesteringar. Och så länge inte mjölkpriserna går uppåt kommer vi vara beroende av stöden, säger Håkan Bergkvist.
Han tycker det är viktigt med lokala livsmedelsproducenter i Norrbotten och han upplever också att det finns en allmän opinion för närproducerad mat.
– Det är inte billigt att få fram det här, det behövs högre livsmedelspriser. Jag tror inte riktigt folk förstår hur mycket pengar som är i omlopp på ett sånt här ställe, vi kan ha fakturor för flera hundra tusen kronor i månaden, säger Håkan Bergkvist.
Att leva och arbeta som lantbrukare är för honom en livsstil, ingenting man gör för att tjäna mycket pengar.
– Tankarna på en egen gård har alltid funnits hos mig. När den här möjligheten kom upp kände vi direkt att är det någon gång vi ska pröva så är det nu. Jag har inte ångrat mig en dag. Det finns inget roligare jobb och det betyder så mycket att få vara med djuren.
– Men det är också väldigt komplicerade grejer vi sysslar med. Bra gräs är guld värt, bra kor är guld värt. Man är mån om djuren. En lycklig ko är en bra ko, säger Håkan Bergkvist.
Inför nästa budgetperiod 2021–2027 har EU-kommissionen föreslagit en sänkning av jordbruksstöden, något som svenska politiker länge jobbat för. Förslaget innebär att de så kallade direktersättningarna, eller gårdsstöden, minskar med fem procent. Samtidigt kapas budgeten för landsbygdsutveckling med 15 procent. Av de 200 miljoner som gick till Norrbottens lantbrukare 2017 låg 125 miljoner inom ramen för landsbygdsutveckling.
– Jag är inte riktigt insatt i hur mycket vi kan förlora. Framför allt så måste vi veta hur länge vi har vad. EU-stöden bidrar till en långsiktighet i vår verksamhet. Hur det än är så måste producenten få ut en större del av kakan, säger Håkan Bergkvist.
Antalet lantbruk i Sverige har minskat stadigt i många år, samtidigt blir de som finns kvar allt större. Många lantbrukare runt om i landet har övergått till att förädla livsmedel, för att det helt enkelt finns mer pengar att tjäna på delikatesser.
– Det blir allt mer populärt med gårdsbutiker och sånt där, men jag tror det måste finnas bulkproducenter också, säger Håkan Bergkvist.
Han och sambon är inte främmande för att utöka mjölkproduktionen, trots att de redan i dag har 120 mjölkkor. Att föda upp sina egna tjurkalvar för kött är också en tanke inför framtiden.
– När jag växte upp hade min mormor en gård med 30 mjölkkor. Hon har sett den här utvecklingen och när jag ringde till henne och berättade att jag köpt en gård med 120 mjölkkor sa hon bara "ja du är då inte ängslig", berättar Håkan Bergkvist.
Trots orosmolnen med sänkt jordbruksstöd och stagnerade mjölkpriser ser han positivt på framtiden.
– Det är klart jag tror på framtiden. Vi har bra förutsättningar för att odla gräs här, det är en del jobb kvar med markerna innan jag har fått dem i det skick som jag vill ha dem. Men det är klart att vi måste ha livsmedel i Norrbotten i framtiden också, säger han.