Uppsving för krisprylar efter SVT-serie

Hjälp, det kan bli strömavbrott. Hit med en vevradio, ett gasolkök och en vattenrenare tänker svensken, och köper krisberedskapsprylar som aldrig förr. Efter SVT:s serie Nedsläckt land får krisbranschen ett uppsving.

STOCKHOLM20180618
Anna-Maria Stawreberg är expert på Prepping, att lagerföra förnödenheter i händelse av kris.
Foto Henrik Montgomery/TT kod 10060

STOCKHOLM20180618 Anna-Maria Stawreberg är expert på Prepping, att lagerföra förnödenheter i händelse av kris. Foto Henrik Montgomery/TT kod 10060

Foto: Henrik Montgomery/TT

Ekonomi2019-02-25 07:00

För en vecka sedan började SVT sända sin dokusåpa Nedsläckt land, där ett gäng vanliga människor ovetandes utsätts för ett experiment, som innebär att strömmen går. Det visar sig bli väldigt svårt att klara sig i vårt elberoende samhälle.

Men serien verkar ha väckt svenskarnas krisberedskapsvilja. Bara under den senaste veckan har företagen som säljer krisprylar fått ett rejält uppsving.

– Vi har märkt en ökad trafik sedan programmet kom, säger Tomas Landah, som driver webbutiken General Prepper.

Kanske dubbelt så många som vanligt är inne på hans sida, och köpen ökar.

Fredrik Stockhaus, som står bakom nätbutiken Criseq, säger samma sak.

– Absolut. Det är stor skillnad. Vi märkte att antalet sökningar på Google ökade redan samma kväll som det första avsnittet sändes, och folk köpte också mer än annars.

Jonas Lundkvist, som har butiken Beredskapskungen på nätet, ser också en ökning.

– Folk vill ha vevradio, vevficklampor och laddare till mobilen. Vi säljer också mer av vattenrenare och frystorkad mat.

De tycker alla att det är bra att folk börjar tänka. Visst, det är klart att det innebär bättre försäljning deras företag som de är glada för, men de ser också att något börjar hända med svenskars krismedvetande.

– Gemene man verkar ha blivit mer medveten om att man behöver vara medveten. Men det är en lång väg att vandra. Man behöver en ökad förståelse för vad som händer om till exempel strömmen går. Det krävs fyra saker i första hand, vatten, värme, mat och kommunikation, säger Tomas Landah.

Kanske är det inte prylarna i sig som behövs i första hand, tycker han.

– Man behöver tänka igenom vad man behöver för att klara sig själv i sju dygn.

– Jag tror att det är nyttigt att se vad som händer om elen försvinner, säger Jonas Lundkvist.

I SVT:s serie är ett av de största problemen att få rent vatten. Många går kanske och grunnar på det där att ha dunkar med vatten i garderoberna, men inte lika många har verkligen sett till att ordna det. Kanske är det både jobbigt och utrymmeskrävande i överkant.

– Det finns olika skolor när det gäller vatten. En del rekommenderar att man ska lagra vatten och rotera det. Men vi har så gott om vattendrag här i Sverige, och det finns väldigt bra vattenrenare som bara kostar några hundra. Då är det bättre att kunna hämta vetten och rena, säger Tomas Landah.

Fredrik Stockhaus är inne på samma linje. Visst kan det vara bra med dunkar att ha vatten i, men rening fungerar bra, tycker han.

– Men om strömmen går så ska man försöka tappa upp det vatten som finns i kranarna, säger Fredrik Stockhaus.

Deras butiker vänder sig både till passionerade ”preppers” som vill vara förberedda till tänderna för de mest oväntade och långvariga kriserna, och till de vanliga människor som bara vill försöka klara sig under en begränsad kris.

– Både vi och andra företag säljer färdiga krislådor för olika behov, med bra instruktioner i. Då behöver man inte sätta sig in så jättemycket om man inte är väldigt intresserad, säger Tomas Landah. (TT)

Staten vill att vi ska klara oss själva

72 timmar – så länge vill staten att vi ska klara oss själva, enligt sajten dinsäkerhet.se som drivs av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Samtidigt sägs att vi ska vi vara beredda på längre avbrott, men att myndigheterna inte vill låsa fast sig vid någon absolut gräns.

I våras kom broschyren ”Om kriget eller krisen kommer”. från MSB. Där ges exempel på kriser som kan utlösas av till exempel strömavbrott: Störningar i viktiga it-system kan påverka elförsörjningen. Efter bara en kort tid kan vardagen bli besvärlig:

• Värmen försvinner.

• Det blir svårt att laga och förvara mat.

• Mat och andra varor kan ta slut i affärerna.

• Det kommer inget vatten i kranen eller toaletten.

• Det går inte att tanka.

• Betalkort och bankomater fungerar inte.

• Mobilnät och internet fungerar inte.

• Kollektivtrafik och andra transporter står stilla.

• Det blir svårt att få tag i läkemedel och medicinsk utrustning.

Källa: MSB:s dinsäkerhet.se samt broschyren ”Om kriget eller krisen kommer”

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!