Utan lösning hade en storstrejk brutit ut i ett 20-tal hamnar – en konflikt som skulle ha berört över 1 000 hamnarbetare och fått stora effekter på export och import.
Vid 17.30-tiden blåstes dock faran över från förhandlarna i Svenskt Näringslivs lokaler på Östermalm i Stockholm – Hamnarbetarförbundet och Sveriges Hamnar hade tecknat ett så kallat andrahandsavtal.
Avtalet är identiskt – ”bokstav för bokstav” – med det förstahandsavtal som Transportarbetareförbundet har med arbetsgivarparten sedan länge, enligt Mattias Dahl, vd för Transportföretagen.
– Hamnarbetarförbundet har rätt till förhandling om i stort sett vilka frågor som helst, men inte rätt att tillskansa sig egna villkor för sina medlemmar vilket vi hela tiden sagt att vi inte går med på, säger han till TT.
Stötestenen var Hamnarbetarförbundets möjligheter att delta i lokala förhandlingar. Enligt förbundets tolkning innebar medlarförslaget ett förbud mot att ens börja förhandla om lokala avtal. Men den formuleringen struken kunde förbundet skriva under avtalet – varpå förbundsordförande Eskil Rönér sände ut ett ytterst kortfattat pressmeddelande:
”Så jävla gött!”
Peter Annerback, ordförande för Hamnarbetarförbundets avdelning i Göteborg, jublar också:
– Det känns nästan overkligt, Vi har hållit på så länge, så det känns helt fantastiskt.
– Det är något historiskt, något som fackföreningen har kämpat för i 47 år, säger han till TT.
Den strukna formuleringen som löste knuten löd ”rätten och skyldigheten att ingå i förhandlingar om lokala avtal tillkommer enbart parterna i förstahandsavtalet”.
Mattias Dahl är nöjd med att för första gången sedan 70-talet ha avtal med båda facken i hamnarna.
– Det ökar möjligheten till förutsägbarhet och bra service och drift till hamnarnas kunder.
TT: Är det ett nederlag för er att behöva acceptera ett andrahandsavtal med Hamnarbetarförbundet?
– Nej, utan det är något som vi har sagt från början att vi är villiga att ingå, svarar han.
– Vi har aldrig haft ett kollektivavtal tidigare och då har Hamnarbetarförbundet varit fria att strejka när som helst. Men Hamnarbetarförbundet är nu bundet av fredsplikt och det är en stor skillnad, svarar han.
Per Hidesten, vd på Industriarbetsgivarna, gläds också över att ”arbetsfreden nu är säkrad i hamnarna och att basindustrin kan koncentrera sig på att skeppa ut sitt gods via hamnarna under normala förhållanden”. (TT)