nDet europeiska ostronet lever från Norge till Medelhavet. De allra tätaste ostronbankarna i havet finns i halvskyddade lägen på cirka 3-8 meter djup. De hittas oftast på öar med relativt sandiga och sluttande bottnar. Ostron har två skalhalvor som dras ihop av en kraftig slutmuskel. På de allra flesta musslor finns det två sådana muskler, men ostronet har bara en.
Ostron äter planktons om de filterar ur vattnet. De får dock se upp så att de inte själva blir mat åt någon sjöstjärna eller strandkrabba som gärna mumsar i sig ostron. Ett ostron blir mellan 10 och 20 år ibland ännu äldre.
Cirka tjugo arter av ostron kan producera pärlor. Naturliga pärlor görs när främmande föremål inuti ostronets kropp täcks med lager av pärlemor och samma kalcium-och proteinbaserade material som används även för att göra skal.
Det vanligaste är att man äter ostron råa med citron.