Nattaktiv

n Grävlingen har funnits sedan slutet av istiden. Man känner lätt igen en grävling på dess svart- och vitrandiga huvud. På undersidan är den helt svart och den raggiga ryggen är gråfärgad. Grävlingar bor i hålor som de gräver ut i marken. De är för det mesta aktiva om nätterna. På dagarna håller de till i sina hålor.
Eftersom grävlingar har så dålig syn är luktsinnet väldigt viktigt. De lämnar doftspår efter sig och lär sig snabbt känna igen vänner och fiender med hjälp av lukten. När en grävling blir skrämd reser de sin gråa ragg för att se större ut.
Grävlingen är allätare som bland annat äter fågelägg, igelkottar, daggmaskar och insekter. På en natt kan en grävling käka flera hundra daggmaskar. När vinterkylan kommer går grävlingen i vintervila.
Förr i tiden brukade människor som jagade grävling stoppa ner något som knastrade i stövelskaften. Det kunde vara knäckebröd eller kol. Detta för att man trodde att grävlingen inte skulle släppa taget förrän den hörde benet krossades när han bet.