I julkalendern var det en annan gris, Fanny, som hade huvudrollen. Men när det var dags för filmbolaget att börja planera inför inspelningen av långfilmen kontaktade de Eva Magnusson, som bor i Dimbo utanför Tidaholm, för att höra om hon hade en svartprickig sugga.
Just då hade Eva ingen lämplig gris men hon hade en dräktig sugga så hon svarade ja. I maj 2010 fick Bodils Rut två kultingar varav den ena var en sugga som fick namnet Ms Piggys Populära Pyret. Det visade sig ganska snart att Pyret var speciell. Både filmteamet och Eva blev imponerade av henne.
- Jag har aldrig varit med om att ha en gris som är så samarbetsvillig, lättlärd och nyfiken som Pyret är, säger Eva.
Eva, som har fött upp minigrisar i 20 år, har stor erfarenhet av att träna grisar. Hon har bland annat varit med i tv som grisexpert och flera av hennes grisar har varit med i reklamfilmer.
För att Eva skulle kunna träna Pyret på heltid blev hon anställd av SF film.
När Pyret var åtta veckor började Eva att träna henne i framför allt agility eftersom att hon i filmen ska ställa upp i en agility-tävling för hundar.
Under inspelningstiden, som tog ungefär en och en halv månad, bodde Eva och Pyret i en husvagn på en camping. Där blev det en hel del träning om kvällarna.
Träna i korta stunder
I vanliga fall använder sig Eva av klicker-metoden när hon tränar sina grisar. Men med Pyret har hon bara använt sig av godis som belöning. Dels för att det inte skulle bli klickljud i filmen men även för att pojken, som spelar Ingo, skulle kunna dirigera Pyret.
Men hur gör man egentligen när man tränar en gris?
- Man får träna i korta stunder och ofta när man ska träna en gris eftersom de inte har något tålamod. Man kan inte få en gris att göra saker på ren lydnad som man kan med hundar. De vill att det ska vara roligt hela tiden och gör saker bara för att de tycker att det är roligt, säger Eva och poängterar att grisar är mer lättlärda än hundar.
- Har de väl lärt sig att göra en sak så sitter det sedan, säger Eva.
Som godis fungerar allt som går att äta förutom sådant som innehåller animaliska produkter eftersom att grisar inte får äta det. Under inspelningen var det godsaker som rispuffar, bröd, äpplen och torrfoder som användes som belöning när Pyret gjorde rätt.
Lättlärd
Pyret, som visade sig vara både orädd och framför allt väldigt lättlärd, hade inga problem att lära sig nya saker. Det tog till exempel bara tio minuter för henne att lära sig att sitta.
Tunneln i agilityn tyckte Pyret var allra roligaste. Så fort hon fick chansen sprang hon genom den.
- Regel nummer ett är att aldrig underskatta en gris. De kan göra väldigt mycket. Att hoppa över ett plank som är 80-90 centimeter högt är inga problem för en gris, säger Eva.
Slalom mellan pinnarna och att sitta helt stilla tyckte Pyret var jättetråkigt, det ville hon helst slippa.
Stand-in-gris
Inför inspelningen hade filmteamet förberett sig med en robotgris som stand-in ifall Pyret inte skulle vilja samarbeta. Men hon överraskade alla med sina färdigheter.
- De använde sig bara av roboten när det var någon scen som jag tyckte var för farlig för Pyret, säger Eva.
Det fanns vissa scener som Pyret gjorde själv där Eva stod med andan i halsen bakom kulisserna.
Framför allt scenen där Pyret är tillsammans med Ingo på bryggan vid vattnet minns Eva som extra jobbig. Ingo sitter och dinglar med benen vid kanten och Pyret står bredvid.
- Jag var rädd att hon skulle vända sig om och trilla ner i vattnet, säger Eva.
Apport och fotboll
Mellan tagningarna blev det ofta lång väntan. För att sysselsätta Pyret passade Eva på att träna lite apport med henne. Hon lärde sig även att dansa samt att spela fotboll.
Från inspelningstiden har Eva många minnen.
- Det roligaste var att se att Pyret fungerade så bra med andra människor, säger Eva.
Den 23 februari har filmen biopremiär.
- Jag har inte sett mer än någon enstaka scen under själva inspelningen, så det ska bli kul att få se hela filmen, säger Eva och hoppas på fler filmuppdrag för Pyret i framtiden.