Hej Dennis, vad tyckte du om att skriva för världsbladet?
Det var ett kreativt och händelserikt jobb! Vi på redaktionen skulle fylla ett uppslag i tidningen varje fredag, och utöver att det var roligt så ställde det krav på ansvar och samarbete. Under en period var vår redaktör Sanna mammaledig och vi fick i princip klara oss själva. Otroligt lärorik tid för oss ungdomar!
Vad var roligast och tråkigast då?
– Det roligaste var att skriva krönikor! Men något som jag har tänkt på i efterhand är alla elaka mejl och kommentarer man fick. Det här var långt innan det kom igång en debatt om näthat i Sverige. Jag kan tycka att tidningen borde ha diskuterat detta mer. Som 17-åring visste jag inte hur jag skulle hantera att det kom mejl där det stod att jag var ful och borde dö.
Har du något favoritminne från tiden på OM?
– Ett av de mest minnesvärda jobben var vår egen Luciatävling. Vi som jobbade på redaktionen ställde upp som Luciakandidater och läsarna fick rösta fram en vinnare. Jag hade på mig Playboybunnyöron och talade ut om mina glamourdrömmar. I övrigt skrev jag mycket om skolfrågor, bland annat en intressant grej som handlade om vilka politiska och religiösa symboler som var okej att ha på sig i skolan. Det blev en viss debatt om det på insändarsidan så det var kul!
Har du något tips till unga skribenter?
– Utforska språket! Försök känna er fram och hitta er egen stil. Jag började skriva argt och kaxigt för jag ville bli som min idol Linda Skugge, som var krönikor i Expressen då. Men med tiden tonade jag ner ilskan och började hitta en mer egen ton.
– Läs massor och härma era idoler – slutligen kommer ni hitta er egen stil!