Sofia Jonsson är projektledare för sträckan mellan Degerbyn och länsgränsen i norr.
Arbetet med Norrbotniabanan söder om Skellefteå har pågått i många år. Samtidigt har den även startat för banan norr om staden. Nu har processen kommit nästan halvvägs. Det första samrådet, som handlar om spåralternativ genom den planerade korridoren, har startat.
Nytt är att det nu finns tre föreslagna alternativ till dragning av banan. Alternativen skiljer sig främst åt väster om blivande Skellefteå C, mellan Ostvik och Byske och strax norr om Byske. Strax väster om Skellefteå har korridoren utökats vid Brönet för att eventuellt kunna korta sträckan något.
Nästa steg är att bestämma vilket alternativ vi ska gå vidare med, berättar projektledaren Sofia Jonsson. Samråd om nästa plan, där man går mer in i detalj när det gäller markanspråk, infrastruktur som berörs och bulleråtgärder, planeras ske under första halvåret 2027.
I samrådshandlingarna får man veta att det ska byggas en regionaltågstation i Byske med mittplattform och spår på båda sidor och totalt tre spår. Anläggningen kommer att bli cirka 25 meter bred. Byske påverkas ganska mycket av banbygget som kommer att gå genom samhället, där det finns bebyggelse.
Kartan i mitten visar hela sträckan med de olika alternativen. De fyra övriga bilderna visar fyra olika förslag till bansträckning väster om Skellefteå C.
I västra delen av Skellefteå och Byske finns bland annat bostadsområden, förskolor, vårdboenden, industrier och idrottsanläggningar. Nära samhällena finns mindre grupper av bostäder och jordbruksfastigheter, samt flera ensamliggande bostäder i skogs- och åkermark. De kan påverkas på ett eller annat sätt av järnvägen. Industrier skulle också kunna orsaka störningar och olyckor som drabbar järnvägen, enligt handlingarna.
När det kan bli fråga om inlösen av fastigheter längs spåret är än så länge inte spikat. Förhoppningen är att järnvägsplanerna ska kunna lämnas in för fastställelse under 2029. Att planerna vunnit laga kraft är ett krav för att kunna lösa in fastigheter.
Jim Sundqvist kommer att ha hand om fastighetsfrågorna.
– Efter det kan det ta ett år till fastställelse. Överklagas det tar det längre tid. Planeringen nu är att inlösen kan ske 2032 till 2034, men det är alltid flexibelt, säger Jim Sundqvist, markförhandlare.
Han berättar att synpunkterna hittills varit över lag positiva – också i Byske.
– Även om det är jobbigt för dem som kan bli inlösta, säger han.
En hel del av bebyggelsen ligger inom korridoren i Byske.
Järnvägen kommer annars mest att gå genom glesbygd och skogslandskap. Men även genom en del odlingslandskap framför allt i Myckle och Brönet, Ersmark, Frostkåge, Ostvik och Åbyn. Den mesta marken används till skogsbruk, sett till arealen. Fyra samebyar påverkas av korridoren, då de har vinterbete och flyttleder vid och omkring korridoren.
Kartan visar odlingsmark och skog längs sträckan.
På vissa ställen blir järnvägen också extra synlig i landskapet. Det gäller bland annat passagen vid väg 95 väster om Skellefteå, bron över Kågeälven, passagen vid E4 vid Ostvik, genom Byske samhälle och över Byskeälven. Därtill påverkas korsande vägar och leder samt områden som används för friluftsliv.
Banan kommer att passera 16 större vattendrag och två områden med grundvatten som pekas ut som prioriterade dricksvattenresurser i länet.
De främsta naturvärdena som pekas ut längs banan finns omkring Byskeälven och Åbyälven och i den grunda fågelsjön Ostträsket. Samtliga är Natura 2000-områden. Det finns också olika typer av områden med stor betydelse för biologisk mångfald utmed sträckan.
Längs banan finns därtill en hel del fornlämningar registrerade och även byggnader med kulturhistoriska värden i Byske.
Samrådstiden pågår till 2 mars.