Stefan Dahlqvist har alltid varit intresserad av friluftsliv och äventyr.
Uppvuxen utomhus till stor del, tillsammans med sina föräldrar och morföräldrar.
– Det är dem jag har att tacka för mitt naturintresse. Vi har alltid haft roligt ute och någonstans tror jag att det har fastnat och är vad jag hela tiden faller tillbaka på. Som barn fick jag alltid vara med och försöka själv, vare sig det handlade om att fiska eller ro. Jag tror att jag har formats av lugnet utomhus, säger Stefan.
Med åren har äventyren och drömmarna utvidgats.
Tre månader förra vintern tillbringande han i Alaska. Bodde själv i en stuga utan el och rinnande vatten.
Fyrtiogradig kyla, slädhundar, ett oväntat möte med en grizzlybjörn. Orörd vildmark.
– Jag ville pröva på att bo isolerat och ju längre upp i Alaska jag kom desto ensligare blev det. Jag känner mig lyckligt lottad som har fått uppleva en sådan vinter, den kallaste på länge. Det var lärorikt och jag kände mig ödmjuk inför naturen.
Även om Stefan är nyfiken på att utforska andra områden än de i närheten säger han:
– Äventyr i Alaska behöver inte vara mer storslaget än upplevelserna i skogen hemma i Skellefteå. Och innebörden av äventyr är olika för olika människor.
Bygga lego
För att ta friluftslivet och äventyrandet till nästa nivå sökte Stefan äventyrsutbildningen Haglöfs adventure academy tidigare i år. Han blev kallad till uttagningsprov vid företagets huvudkontor i Stockholm och åkte dit för att presentera sin idé. På plats fick de sökande också göra fystester, de intervjuades och genomförde samarbetsövningar – som att bygga lego och slå upp tält i grupp.
Nu är han en av femton utvalda som får lära sig mer om bland annat planering, utrustning, sponsring, dokumentation, navigering och fältsjukvård. Mentorer är bland andra Ola Skinnarmo och Marcus Hellner.
I veckan är gruppen i Riksgränsen, bland annat för att bygga igloo och sova i den.
– Det är en utbildning som är svår att skaffa sig på egen hand och vi är en rolig blandning av människor som har olika saker vi vill genomföra. För mig känns utbildningen som en spark i baken för att våga sikta högre. Det ger mycket att träffa likasinnade, man får mycket pepp och när man berättar som sina idéer säger alla ”Det är klart det är möjligt!”.
Uppblåsbar kajak
Äventyret som Stefan sökte med handlar om att paddla Västerbottens två oreglerade älvar: Byskeälven och Vindelälven.
I en uppblåsbar kajak, stor som en sovsäck och med en vikt på tre kilo i nedpackat tillstånd, ska han paddla sextio mil, varav tjugofem av dem är uppströms.
– Men det kommer att bli en hel del vandring också. Vindelälven har mer än hundra namngivna forsar och säkerheten för hundarna går alltid först, säger Stefan.
För naturligtvis följer hans hundar Mansi, Taipa och Satinka, alla tre Siberian huskys, med på färden.
– Hundarna är nyckeln för mig, de håller mig tillbaka och gör mig väldigt riskmedveten. Det finns ingen poäng med att göra något dumdristigt, jag vill ju komma hem för att kunna göra fler äventyr. Dessutom har hundarna inte valt att följa med, därför är det min uppgift att se till att de har det så bra som möjligt. De får till exempel alltid mat först. Jag vill att de ska vifta på svansen både när vi börjar och slutar upplevelsen.
Hundarna hjälper till
Tidigare har Stefan mestadels satsat på vinteräventyr.
– När jag hittar på något är det självklart att hundarna följer med, vare sig det handlar om bergsbestigning eller paddling, hur man löser det praktiskt är bara en utmaning. Att jag mest gjort äventyr vintertid har fallit sig naturligt eftersom jag har polarhundar. Inför paddlingen behöver jag träna dem i att känna sig trygga i båten, tanken är också att jag ska hitta ett sätt där de kan hjälpa till under färden.
Varför har du valt att göra just den här utmaningen?
– Jag tycker att de oreglerade älvarna är värda att bevara. Det pratas om att bygga ut fler älvar för att producera mer el. Det är obehagligt att vi gör så att rinnande vatten blir stilla. Det påverkar inte bara djurlivet i vattnet utan sprider sig vidare. Jag undrar vart gränsen för vad människan får göra i naturen går. I dag är fisket en stor näring, men vad händer om vi fortsätter bygga ut våra älvar? Får vi en konstgjord natur med ett konstgjort fiske?
Dessutom säger Stefan sig vilja upptäcka mer av sitt närområde.
– Man blir lätt blind för det som finns nära, jag tror att det kan bli en otrolig resa med många pärlor.
En slags semester
I mitten av juni, under Stefans semester, startar utmaningen som är planerad att ta runt fyrtiofem dagar.
– Men det är ingen kamp mot klockan. Jag vill njuta under tiden. Jag hoppas också att jag träffar människor som bor utmed älven, jag tror att det finns många historier att berätta, säger Stefan, som har en ambition att fotografera och skriva varje dag under resan.
Att kombinera naturlivet, hundarna och fotograferandet är en livsdröm.
Vad innebär äventyr för dig?
– För mig handlar det om att dela en upplevelse med hundarna. Bandet det skapar. Att kunna koppla av och utesluta mejl och stad – och människor till viss del – skapar ett lugn. Jag vill njuta av naturen, och eftersom jag har hundarna känner jag mig aldrig ensam.
Fakta:
Färden går från Byskeälven mot Västra Kikkejaure. Därifrån ska Stefan sicksacka sig via Storavan och Uddjaur till Hornavan. Därifrån vandrar han via Pieljekaise nationalpark till Vindelälven för att paddla sista biten mot kusten i Umeälven.