Dennis Wikberg är Piteåkillen som alltid haft vyn att han ska arbeta internationellt.
– Min dröm är att i framtiden arbeta i EU eller på Utrikesdepartementet, säger 28-åringen.
Han är född och uppvuxen i Piteå och kom tidigt i kontakt med skrivandet.
– Jag började som 16-åring på PT:s ungdomsredaktion OM (Numera Ung, red:s anm). Där var jag i fyra-fem år vid sidan om plugget.
Efter studier vid Strömbackaskolans samhällsprogram läste han journalistprogrammet vid LTU i Piteå. Där föddes de internationella ambitionerna.
– Jag deltog i ett utbyte och åkte till Ukraina. Där väcktes intresset för Östeuropa, säger han.
Efter Piteå bar det iväg till Göteborg för att läsa statsvetenskap. Där fick han chans att nosa på diplomatyrket eftersom han under 2014 gjorde praktik vid svenska ambassaden i Budapest.
– Vår uppgift var att bevaka den politiska utvecklingen i Ungern och rapportera till Utrikesdepartementet. Jag hade en handledare men fick också ensam representera Sverige i olika sammanhang.
I vit skjorta och med chaufför åkte han svart diplomatbil. Under denna tid uppmärksammade ambassaden 70-årsminnet av Raoul Wallenbergs insatser för att rädda ungerska judar från förintelsen.
– Vi hade en stor mottagning där Raoul Wallenbergs syster Nina Lagergren var med. Det var häftigt. Man kände historiens vingslag.
Under praktikperoden skickade ambassadören Karin Olofsdotter honom till en privatlärare för att han skulle lära sig ryska.
– Läraren var av den gamla ryska skolan som är väldigt auktoritär, men rent språkmässigt gav det bra resultat.
Efter en utbytestermin i Storbritannien och ambassadpraktiken i Ungern bar det iväg till nästa internationella destination. Han antogs till ett masterprogram i internationella relationer vid European University i Sankt Petersburg.
Under första delen av studietiden i Sankt Petersburg bodde han hemma hos en gammal rysk dam.
– Jag minns att hon älskade Putin och hade ett stort porträtt av honom i hallen. Först trivdes jag inte så bra. Det tar ett tag innan man förstår Ryssland. Där kommer ingenting gratis. Men med tiden så öppnar sig landet och det blev en helt fantastisk upplevelse!
Efter examen arbetade han i tre månader med mediebevakning i Tallin i Estland. Sedan fick han veta att han blivit antagen som praktikant vid Europaparlamentet i Bryssel.
– Det är stenhård konkurrens och jag hade totalt glömt bort att jag sökt. Men en sådan chans ville jag för allt i världen inte missa!
Alla praktikanter placeras inom olika avdelningar (generaldirektorat) inom EU-kommissionen. Dennis Wikberg arbetar med kommunikation där han skriver nyhetstexter för parlamentets svenska webbplats.
Han känner igen bilden av EU som en stor byråkratbubbla.
– EU har ett oförtjänt dåligt rykte där hemma. Det är först nu när jag är på plats i Bryssel och Strasbourg som jag förstår EU-tanken fullt ut. Visst kan EU förefalla långsamt och byråkratiskt, men det betyder att unionens beslut är väl förankrade bland medlemsstaterna. Speciellt i sådana här Brexit- och Trump-tider har jag fått en ny förståelse för EU:s roll i världen och dess betydelse för den europeiska gemenskapen.
Vad ska du göra efter Bryssel?
– Jag blir kvar här ett tag till. Sedan får vi se vad som händer. EU-praktiken öppnar så många dörrar så vi får se vad som väntar.