Sexbarnsfamiljen Saiti är långtifrån ensamma. De senaste åren har tusentals romer från Balkan sökt skydd i Sverige. Den stora merparten utvisas. 2012 avgjordes 797 asylärenden från Kosovo. Sex procent resulterade i uppehållstillstånd.
- Det finns en del som får uppehållstillstånd på synnerligen ömmande omständigheter men politisk asyl tror jag det är mycket få ärenden, säger Fredrik Beijer, tillförordnad rättschef på Migrationsverket.
Migrationsverket är medvetna om den svåra situationen romer på Balkan lever under och tvingas ändå att utvisa dem.
- Vi kan konstatera att i denna del av världen liksom på många andra håll är romer diskriminerade och har svårare att komma in i samhället, svårare att få jobb och lever under svåra ekonomiska situationer. Men diskriminering är egentligen inte en skyddsgrund om det inte når en sådan nivå att inte barnen får gå i skolan exempelvis, säger Fredrik Beijer.
Romer som söker asyl i Sverige uppger ofta att de trakasseras, hotas och diskrimineras av majoritetsbefolkningen.
- Att bli utsatt för någonting av en enskild person är inte grund till asyl om det inte är så att myndigheterna skulle strunta i att ge dig det skydd du har rätt till.
Om Jovica och Kostana Saiti hade kunnat bevisa för Migrationsverket att de blivit trakasserade utan att ha fått någon hjälp alls av myndigheterna skulle det kunna vara skäl för uppehållstillstånd i Sverige.
- Men det är ganska ovanligt. Ofta har man inte ens varit i kontakt med myndigheterna, säger Beijer.
Långdragen process
Eftersom familjen Saiti inte har några godkända identitetshandlingar och Kosovo inte kan verifiera deras ursprung måste svenska myndigheter bevisa att de faktiskt hör hemma där innan Kosovo godkänner återvändandet. Det finns ingen övre tidsgräns för hur länge en asylsökande familj får vara i Sverige utan att utvisas eller få uppehållstillstånd.
- Efter fyra år så preskriberas ärendet och då får man titta på det igen och gå igenom identitetsfrågorna en gång till. Sånt här kan ta tid, säger Fredrik Beijer.