Värmeverkschefen Anneli Strand, tycker att transporterna fungerat bra. "Vi får förvarning en dag i förväg innan lastbilarna kommer hit med covidavfallet".
Riskavfallet ökade markant i samband med att corona bröt ut för ett år sedan. I fjol brändes 198 ton riskavfall varav 46 ton var covidavfall. I år ligger siffran just nu på 31 ton riskavfall och 16 ton covidavfall.
– Bodens kraftvärmeverk har i dag tillstånd att elda 500 ton riskavfall från sjukvården och veterinärverksamheten så vi ligger långt ifrån tillståndsgränsen trots ökningen. I dag ombesörjer regionen allt riskavfall även åt kommunerna men det pågår förhandlingar hur det blir framöver.
Före covidavfallet bränns så vägs också containerinnehållet på den här speciella vågen.
Från länets fem sjukhus kommer lastbilstransporter ungefär 1-2 gånger i veckan eller mer beroende på smittspridningen.
– När pandemin bröt ut så fanns ingen möjlighet att paketera allt covidavfall i plastlådor. Förutom allt stickande och skärande tillkom även förkläden, andningsskydd, handskar och sängkläder. Därför tog man efter beslut från MSB, allt skrymmande med containrar som vi är ensam om att kunna ta emot i Norrbotten.
När chauffören Thomas Risberg, Piteå, kört in sin lastbil med covidcontainern sköter han även avspärrningen av hallen så ingen annan kan köra in.
Region Norrbotten har även en riskavfallshiss på värmeverket. I den tas bara avfall packat på pallar och i plastlådor som går direkt på band och töms ner i panna 18. Innan covidtransporterna anländer får värmeverket en dags förvarning.
– Efter invägning spärras ankomsthallen av för andra transporter på grund av smittorisken. Region Norrbotten har anlitat Veolia för sanering efter tömningen.
Klädd för sitt farliga uppdrag. Denn anställde från Veolia bär skydddräkt med huva,handskar och ansiktsmask. Stegen ska användas för att ta sig upp i containern för att sedan sanera utrymmet med hjälp av en saneringsbehållare.
Veolias bil anländer efter lastbilstransporten den dagen vi följer arbetet. Efter snabbt ombyte för den anställde till skyddsdräkt med huva och ansiktsmask och stor medhavd saneringsspruta påbörjas arbetet.
Här har lastbilen precis kört in i ankomsthallen. Bakom syns saneringspersonal från Veolia i sin gula dräkt.
Här tippas flaket med Stenas container som rymmer dubba plastpåsar med covidavfall från Sunderby sjukhus. Körningarna från sjukhuset kan variera på mellan 1-2 gånger per vecka.
Lastbilschauffören sitter kvar i sitt fordon efter avspärrningen. När containerluckan öppnas av Veolias anställde faller några covidsäckar ut som han kastar i avfallsluckan. Därefter tippar lastbilen resterande innehåll i containern i avfallsfickan. Därefter styr värmeverkets drifttekniker den gigantiska gripklon som lyfter upp covidavfallet direkt i avfallspannan. Efter tömningen sker sanering direkt invändigt inne in containern innan lastbilen lämnar värmeverkets område.
Saneringspersonal från Veolia har anlitats för att hjälpa till. Deras jobb är att gå in och sanera Stenas containern efter den tömts på säckar med covidavfall från Sunderby sjukhus. Ett jobb som kräver skyddsoverall, handskar och ansiktsskydd och en rejäl behållare med saneringsvätska.
En stor gripklo som körs av en drifttekniker inne i maskinrummet greppar tag om covidavfallet och lyfter upp det direkt till pannan för förbränning.
Covidavfallet förbränns och genererar värme och el till Bodens Energis kunder.
– Sedan används askan för att ytbelägga markområden på Brännkläppens område, säger Strand.