Turerna har varit många kring en vindkraftspark vid byarna. Redan 2012 fick Blåsmark vind AB tillstånd av länsstyrelsens miljöprövningsdelegation att uppföra 25 stycken, 150 meter höga vindkraftverk.
Efter det ansökte företaget om tillstånd för att få höja tornen till 200 meter, men det sa både Piteå kommun, länsstyrelsens miljöprövningsdelegation samt mark- och miljödomstolen nej till.
Projektet drevs ursprungligen av bolaget Kraftö AB genom bolaget Blåsmark vind AB, det såldes sedan vidare till schweiziska bolaget Alpiq, som beslutade att inte driva det vidare.
– Alpiq har haft projektet fram till nu. Det vi har gjort är att vi har tagit över och tecknat nya markarrendesavtal med alla de berörda markägarna i området. Jag tror det är ett 40-tal markägare, säger Tord Östlund, vd för Svensbyn vindkraft AB och Fibonacci Vind Sverige.
Bakom Svensbyn vindkraft AB står FuGen AB, ett bolag baserat i Schweiz, dock med svenska delägare och svenskar i styrelse och ledning. FuGen har bland annat åtta vindkraftverk i Kalix och Haparanda kommuner och solenergianläggningar i Italien.
FuGen äger i sin tur också Fibonacci Vind Sverige. Företaget har som ambition av utveckla 200–250 MW ny vindkraft, framför allt i norra Sverige. Satsningen i Blåsmark och Hemmingsmark är en del i detta.
Området finns med i Piteås Vindbruksplan som ett lämpligt område för en vindkraftspark.
– Vi måste börja om från början. Alla tillstånd har gått ut, men vi kommer starta om det från början och söka tillstånd för mellan 20 till 25 vindkraftverk, säger Tord Östlund som bedömer att en ny ansökan kommer att behandlas positivt av berörda myndigheter.
Han menar att teknikutvecklingen går mot allt högre vindkraftverk, därför är det troligt att bolaget kommer att söka tillstånd för en totalhöjd på 200 meter eller högre. Något man bedömer att det också finns goda möjligheter att få tillstånd till.
Att länsstyrelsen avslog den tidigare ansökan om att få bygga verk med en höjd på 200 meter, handlade om att detta kräver en annan hindersbelysning och de blinkande lamporna skulle utgöra en olägenhet för byborna.
Tord Östlund menar dock att tekniska lösningar som finns i dag, innebär att man kan koppla in flygljusen bara när det finns flygplan i närheten av vindkraftsparken. Så kallad radarstyrd hindersbelysning.