Videon är inte längre tillgänglig
Som PT berättat tidigare stoppades familjen Gevokiyans utvisning tillfälligt i våras. Nu har utvisningsprocessen rullat i gång igen efter att Armenien sagt att de kan ta emot familjen. Migrationsverket är i färd att göra resehandlingar och pappan i familjen har haft flera återvändarsamtal.
– Det känns orimligt att de ska bli utvisade. Det är frustrerande och det känns oerhört jobbigt, säger familjehemsmamman Lisa Marklund.
Det som har hänt sedan i våras är att Migrationsverket har begärt intyg över den biologiska familjens situation.
– Det enda som har hänt annars är att Marias anknytning till oss har blivit ännu starkare och hennes biologiska familj mår sämre, säger Lisa Marklund.
Förändras inte
Maria Gevokiyan har bott hemma hos fosterfamiljen i Blåsmark i hela sitt liv. De biologiska föräldrarna kan fortfarande inte ta hand om barnen och situationen kommer inte att förändras i Armenien, förklarar Lisa Marklund.
Hon tror med största sannolikhet att Maria och hennes storebror kommer att placeras på ett barnhem i landet.
– Det här är helt orimligt. I Sverige tar vi hand om våra medmänniskor oavsett om de är svenska medborgare eller inte och förhoppningen är att det fortfarande är så. Man rycker inte upp en snart treårig tjej ur sin trygghet för att kasta ut henne i ovisshet bland främmande människor och med ett okänt språk. Man gör inte så, säger Lisa Marklund.
Det är inte mänskligt, anser hon.
– Migrationsverket säger att de har sett på det här ur ett barnperspektiv. Jag förstår inte hur de då kan anse att det är bättre för Maria att bo på ett barnhem i Armenien än här hos oss där hon alltid har bott.
Måste få stanna
Fosterfamiljens förhoppning är fortfarande att familjen ska få ett verkställighetshinder, men det är inte säkert att beslut hinner tas i ärendet innan familjen avvisas.
– Jag blir jätteledsen när jag tänker på det här, men samtidigt tänker jag att det inte kan bli så här, hon måste få stanna. Det här är inte rimligt på något vis. Ska vi se till barnets bästa så måste vi utgå från vad som är trygghet för henne. Jag tycker att det är bättre att hon bo här till dess att föräldrarna förmår att ta hand om henne, berättar Lisa Marklund.
Hur lång utvisningsprocessen kommer att ta är oklart.
– Det kommer att ta tid, men är det två dagar, två veckor, två månader eller två år, det är det ingen som vet, säger Lisa Marklund.
Obehagligt
Hon tycker att situationen är obehaglig.
– Vi sover inte bra, vi grubblar och funderar men det är andra saker som ska göras också. Det är tur det, vi kan inte tillåta oss att tänka för mycket på det heller för då är det risk att vi kraschar också och Maria måste ha minst en fungerande familj. Så länge vi får vara hennes familj så måste vi hålla ihop.