Hästarna verkar helt oberörda av kylan som får oss människor att huttra trots långkalsonger och varma mössor.
- Nordsvenska brukshästar fryser nästan aldrig. Snön som faller på deras päls smälter inte eftersom de inte släpper ifrån sig någon värme, berättar Lars-Olof Lundgren, medan han selar av djuren och leder in dem i stallet med vana händer.
Barnsben
Hästintresset har funnits hos honom sedan barnsben.
- När jag gick ut tredje klass började jag att hjälpa en farbror med slåttern och senare jobbade jag på en annan gård. Efter ett uppehåll på fem - sex år köpte jag som nittonåring min första egna häst, säger Lundgren.
Det var en kallblodig travhäst med rötterna i Sundsvall.
- Ägaren tyckte det var konstigt att man kunde bo här uppe utan att ha häst.
Sedan sju år tillbaka lever han helt och hållet på sitt stora intresse. Före det jobbade han parallellt som lärare på Grans naturbruksskolas hästutbildning.
Egen uppfödning
- Jag gillar hästar i grunden och att i dagens läge få det att fungera så att man kan leva på dem är få förunnat. För de allra flesta är hästar bara en hobby, säger Lars-Olof Lundgren.
I stallet står sammanlagt nio hästar - åtta nordsvenska brukshästar och en shetlandsponny. Alla utom två är resultatet av egen uppfödning och de har varit här sedan födseln. Det är nordsvenskarna som på olika sätt drar in pengarna.
- Jag använder nordsvenskarna när jag hämtar virke från familjens egen skog och dessutom kör jag fram timmer åt andra. Min son kör skogstraktor, en skördare, och jag fraktar ofta träd som han fäller. Vi har riktat in oss på klen gallring och fördelen med hästarna är att de inte lämnar några djupa spår, säger Lars-Olof Lundgren.
Hårda krav
Det är ofta sommarstugeägare och annat folk som bor på mindre tomter som anlitar Lars-Olof när de fäller träd. De brukar inte vilja ha in tunga skogsmaskiner på ägorna och Lundgrens hästekipage kan ta ett stort lass.
- Jag lastar timret på vagnen med en hydraulisk kran som drivs av en 13-hästars bensinmotor. Det ryms max tre kubikmeter och det ställer hårda krav på hästarna. Det är tre nordsvenskar som drar vagnen och ibland kan det bli lite tunga lass.
Fyra hästar
Men det är inte bara i skogen som hästarna är lönsamma. Lars-Olof Lundgren lever också på att frakta turister, brudpar och gäster till olika tillställningar och fester. Dessutom kör han in hästar åt andra så att djuren lär sig att dra vagn eller släde.
- Jag har skaffat en vagn som rymmer 20 personer. Den har ett bord i mitten, tak och luftfjädring så de som åker behöver inte oroa sig för att det skvätter ur glasen, säger han och skrattar.
Lundgren har en lastbil som tar fyra hästar och den specialdesignade vagnen kan kopplas på därbak.
- Transporterna är inga problem.
Upptäckt det roliga
Lars-Olof Lundgrens hästintresse har spridit sig till delar av familjen. En av sönerna har skaffat häst och dottern Julia, 22, är Norrlandsmästare och trefaldig distriktsmästare i hästhoppning.
Barnbarnet Kalle, 3 år, har också upptäckt det roliga med hästar.
- Han har berättat att han tänker sluta på dagis och börja köra ris med mig, berättar Lars-Olof med ett brett leende på läpparna.
Hustrun Britt-Marie är dock inte särskilt involverad i hästverksamheten.
- Jag reser mycket i jobbet. Det är stora kontraster mot det Lars-Olof gör och för mig är det avkopplande att komma hem och tänka på något annat, berättar hon.
Traktor finns
Trots det stora hästintresse hos familjen så finns det faktiskt en traktor på gården.
- Den använder vi för plöjning, lite harvning och för att slå ut med vid skörden. Men en hel del, säkert omkring hälften, av allt jordbruksjobb gör vi med hästarna. Det är lite av tjusningen med dem, säger Lars-Olof Lundgren.