Känn ingen sorg
Handling: Känn ingen sorg är filmen baserad på Håkan Hellströms texter och vi får följa med Hellströms fyra karaktärer, Pål, Johnny, Eva och Lena i ett somrigt, färgsprakande Göteborg.
Pål (Adam Lundgren) har sedan han var liten velat hålla på med musik, någonting som Johnny (Jonathan Andersson), Lena (Josefin Neldén) och farfar Rolle (Tomas von Brömssen) mycket väl vet om. Problemet är att Pål inte kan sjunga eller spela så fort någon tittar på.
Plötsligt träffar Pål, Johnny och Lena en tjej som heter Eva. Någonstans där börjar kampen mot scenskräcken.
Jag är ensam om att sitta på min rad på bion och det tar mig endast fem minuter innan jag sitter som fastklistrad framför filmduken. Det är då, efter att fem minuter gått som ”Känn ingen sorg för mig Göteborg” spelas och för fullt, scenfrekvenser byts snabbt som attan och det känns att detta är en film för alla med drömmar.
Visst, jag ska inte ljuga och säga att det inte spelar någon roll om man lyssnat på Hellström eller inte, för visst gör det skillnad. För bakom nästan allt som händer gömmer sig en låttitel eller en textrad vilket tyder på duktiga manusförfattare som verkligen lagt ner tid på att bygga detta filmpussel.
Däremot kanske inte handlingen är den ultimata. Vi har sett historien om någon som drömmer om livet som artist miljarder gånger förr och det hela blir därför lite trist.
Trots att handlingen ligger lite på ett minus så får filmen näst intill full pott med tanke på att nästan allt annat är perfekt. Adam Lundgren tar till klumpighet och talar med den bredaste göterborgska han kan och det hela blir oerhört charmigt. Bild och musik går hand i hand och känslan man får av filmen är underbar.
Gillar man Hellström ska man därför se filmen. Inte bör. Ska.