Söker bygglov för gårdsmejeri

Trenden med gårdsförsäljning av mjölk har nått Norrbotten. Ett mikromejeri är på god väg att starta i en annan kommun, och mjölkbonden Bengt Andersson i Bertnäs har också långt framskridna planer på ett eget mejeri.

Småskaligt. Trenden med mikromejerier har nått länet. Ett mejeri är redan på gång i en annan kommun, och i Bertnäs har mjölkbonden Bengt Andersson sökt bygglov för ett gårdsmejeri. (Arkivbild)

Småskaligt. Trenden med mikromejerier har nått länet. Ett mejeri är redan på gång i en annan kommun, och i Bertnäs har mjölkbonden Bengt Andersson sökt bygglov för ett gårdsmejeri. (Arkivbild)

Foto: Henrik Montgomery/TT

BERTNÄS2017-02-08 08:00

Piteå kommun fick in hans bygglovsansökan förra veckan, men trots det vill Bengt Andersson än så länge ligga lågt om satsningen.

– Planer finns, men i dagsläget finns det inga bidrag att få så det finns ingen finansiering, säger han.

Kostnaden för mejeriet är beräknad till 600 000 kronor.

Att han ändå söker bygglov handlar om att klara av både pappersarbete och det praktiska inför satsningen. Inte minst ska lokalerna godkännas för livsmedelsproduktion.

– Det är mycket byråkrati, suckar han.

Anderssons satsning ligger i framkant i länet, han är i dagsläget den andra mjölkbonden i Norrbotten som vill starta gårdsmejeri.

– En lantbrukare i en annan kustkommun har kommit längre, berättar Håkan Stenmark, företagsutvecklare vid LRF Norrbotten.

Han gläds åt att trenden med mikromejerier nu nått Norrbotten.

– I södra Sverige har det ju funnits ett tag, säger han.

Att mikromejerierna blivit allt hetare på senare år beror inte minst på försämrade mjölkpriser. Det i kombination med ökad efterfrågan från matmedvetna konsumenter har gett gårdsmejerierna vind i seglen. För mjölkbonden blir försäljningen av egen mjölk på gården ett sätt att sälja mjölk utan mellanhänder och därmed få bättre betalt för den. Men Bengt Andersson uppger att endast en mindre del av hans mjölkproduktion kommer att hanteras i det egna mejeriet om det blir av, merparten går även i fortsättningen till Norrmejerier.

– Det är småskalig produktion som gäller, säger han.

Den mjölk som saluförs på gårdsmejerierna innehåller den naturliga fetthalten, det vill säga kring fyra procent. Mjölken måste pastöriseras, det vill säga värmas för att döda hälsovådliga bakterier. Däremot är den inte homogeniserad, en process som finfördelar mjölkfettet. Istället flyter fettet upp till ytan, precis som på "gammaldags" mjölk.

Priset för mikromejeriernas mjölk brukar ligga kring 15 kronor litern, att jämföra med de 10–11 kronor man betalar för mjölktetran i mataffären. Av den summan får bonden i bästa fall en tredjedel.

De bönder som startat mikromejerier i södra Sverige vittnar om ett stort konsumentintresse. Och det är inte bara trendkänsliga som vill ha mikromejeriernas produkter, utan kundkretsen är vid. För många blir det ett litet äventyr i sig att åka ut till bondgården och köpa mjölk på flaska.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om