Robotens jobb
- En del kor har så små spenar att roboten inte hittar ordentligt, då måste vi kliva in och göra robotens jobb, berättar Tobias.
På datorn i fikarummet finns detaljerade uppgifter om var och en av gårdens cirka 120 mjölkkor. Här kan Tobias direkt se om en ko inte mjölkats på länge eller om någon av spenarna inte mjölkats ur ordentligt.
Mjölkningslarm
Han har även ett larm kopplat till telefonen som ringer om roboten inte kan mjölka en ko ordentligt. Till ladugårdens två mjölkrobotar går en ständig ko-kö. Samtidigt med mjölkningen får djuren kraftfoder och det är förstås det som lockar.
- Uppgifter om varje ko programmeras in i systemet och varje ko identifieras med en transponder när de kommer till mjölkroboten. Har de nyligen mjölkats får de heller inget kraftfoder utan släpps ut igen.
Går i sin
Mjölkningsintervallen är cirka 6,5 timmar men det varierar och uppgifterna i systemet måste hela tiden korrigeras. Ett par månader innan kalvning börjar en ko sina och då måste mjölkningsintervallerna förlängas för att sedan upphöra helt när kon sinat och fram till kalvningen.
En kvigkalv insemineras vid cirka 15 månaders ålder och får sin första kalv vid cirka 2 år och det är också då som kon börjar mjölkas.
- Första gången de ska in i roboten kan de vara lite tveksamma men sedan går det i regel utan problem, berättar Tobias.
På gården produceras 2 500-3 000 liter mjölk per dygn. Varannan dag kommer mejeribilen och tömmer tanken - och så småningom hamnar mjölken på våra middagsbord.