LUCIA
Flytten var efterlängtad. Efter cirka ett års byggtid stod äntligen Magdalena Lundbergs egen lägenhet färdig.
- Det är jag och pappa som byggt den, säger hon.
Nya lyan ligger på föräldrarnas tomt och fortfarande tillbringar hon mycket tid i stora huset när hon inte har kompisar på besök.
De 50 kvadraten är ljusa och allt luktar nytt. Med två småsyskon var det kanske inte så konstigt att Magdalena Lundberg längtade efter eget utrymme.
- Min lillebror kunde bygga lego klockan åtta en lördagsmorgon och våra rum låg vägg i vägg, säger hon.
Lovsångsband
Förutom husbygge och intredning är fotboll ett stort intresse. Magdalena Lundberg har spelat fotboll nästan hela livet.
- Jag tror jag började när jag gick i "sexårs" eller ettan. Men mamma var tvungen att muta mig för att jag skulle gå på min första fotbollsträning. Jag skulle få välja vad jag ville på Barnens hus. När jag kom hem från träningen älskade jag det.
Hon har tidigare spelat med Storfors AIK:s division fem-lag men nu ska hon börja träna med division tre-laget. Även om hon älskar fotbollen har hon inte siktet inställt på att spela på elitnivå en dag.
- Nej, men jag vill ändå utvecklas och bli bättre. Men spelar man på allsvensk nivå har man bara tid att spela fotboll, jag vill göra annat också, säger Magdalena.
Kanske blir det ett konstnärligt yrke för Magdalena Lundberg, hon är inte säker på vad hon vill jobba med. Nu läser hon dock estetiska programmet med inriktning på bild på Strömbackaskolan. På sidan om studierna har hon också ett litet lovsångsband som uppträder i olika kyrkor. Viktigast av allt verkar dock kompisgänget vara, det är stort och de träffas ofta på bönhuset i Bergsviken, ibland leker de mörkerkurragömma.
Rolig grej
Trots att hon själv håller på med musik gillar Magdalena Lundberg inte att lyssna på musik hemma.
- Det är alltid så mycket ljud runt omkring mig, det är skönt att bara ha tyst och lugnt när jag kommer hem.
Hon har sjungit i kör förut och skulle gärna vilja göra det igen. Hon har funderat på att gå med i Pite gospel.
- Men jag hinner inte, just nu tar fotbollen för mycket tid.
Luciasångerna börjar hon dock ha koll på nu. Någon lussenovis är hon inte heller.
- Jag var lucia när jag var liten som alla andra, sedan var jag huvudlucia när jag var med i en kör. Jag och min bästis och våra småsystrar brukar lussa hos släktingar häromkring. Men det var mest som en rolig grej, säger Magdalena Lundberg.