Öppna platser, gärna vid vatten och med fräscht, kort och smarrigt gräs. Det är så de vill ha det, fjällgässen. Antagligen för att de öppna ytorna ger god översikt över eventuella annalkande faror.
– Och det är mycket tack vare lokalt engagemang som de här öppna ytorna finns, säger Ingela Edholm Forsberg, utvecklingsenheten på Arjeplogs kommun.
– Det är vi väldigt tacksamma för.
Det är nämligen så att såväl bybor som Norrbottens ornitologiska förening (NOF), som andra tillströmmande krafter, hjälps åt att varje år slå gräset på ett antal områden i och omkring byn.
– Det handlar om någonstans mellan sju och åtta hektar mark, berättar Leif Björk, Järvträsk, som håller i projektet med rastplatserna i Båtsjaur. Eller rastlokalerna, som de kallas.
Linda Johansson, som jobbar på naturskyddsenheten på länsstyrelsen i Norrbotten, säger att framtiden är oviss för fågeln.
– Siffrorna ser förvisso dystra ut, men vi gör vad vi kan.
Leif Björk har inventerat markerna i områdena där fåglarna brukar hålla till och ser potential för framtiden.
– Det behöver röjas en del, slås mera gräs och sly. Kanske skulle gässen trivas ännu bättre om vi slog gräset två gånger per sommar istället för en. Det är ju det nya gräset de gärna betar. Drömmen hade varit att plöja en del områden och så nytt gräs, men det måste ju göras med försiktighet så vi inte stör andra arter som finns där.