Svante odlar läslust i jakten på speltid

Hos familjen Lindgren Öman förvandlas lusten till att spela dator och Ipad till läslust genom ett finurligt tidsbyte.

LÄSNING. Ibland kan det vara svårt att hitta metoder som får barn att upptäcka den underbara värld som böcker erbjuder. Svanta Öman läser och i utbyte får han tid att använda för spel. Vinst för både honnom och orden, och förhoppningsvis den läslust man med lite nötning kan hitta. Målet är att bli en läsare.

LÄSNING. Ibland kan det vara svårt att hitta metoder som får barn att upptäcka den underbara värld som böcker erbjuder. Svanta Öman läser och i utbyte får han tid att använda för spel. Vinst för både honnom och orden, och förhoppningsvis den läslust man med lite nötning kan hitta. Målet är att bli en läsare.

Foto: Sanna Eriksson

BARN2016-04-18 15:20

Allt började med att sjuåriga Svante ville förändra sina dåvarande spelregler. Nu har han hittat ett bra sätt, där han byter lästid mot speltid.

– Jag läser innan jag lägger mig, och ibland mitt på dagen. Oftast kring en halvtimme per kväll och så samlar jag ihop till speltid, berättar Svante.

– Spel är bra, men man måste ju göra annat också, säger Mia Lindgren Öman, och berättar att Svantes äldre bröder har haft systemet förut, så Svante gav förslaget och mamma och pappa nappade.

Få barn blir läsare på egen hand, de måste få hjälp av vuxna.

I Bonniers kampanj om barn och läsning ger författaren och före detta läsambassadören Johan Unenge tips på hur man får barn att läsa. Listan toppas av några ganska självklara tips, som att man som vuxen ska läsa själv, läsa godnattsagor och sluta pracka på barnen böcker som man själv gillade som barn. Men den innehåller även någonting som kanske får en del att höja på ögonbrynen: ”Muta barnen. Du kan inte tvinga barn att läsa, men du kan muta dem, du får 25 kronor om du läser en bok! Med mutor kan du sen etablera en vana”.

– Det gäller ju att hitta ett sätt att läsa alla de där timmarna man ska läsa, säger Mia och hänvisar till att det krävs ungefär 5 000 timmars läsning för att bli läsare.

– I början var det som att Svante gick och extraläste för att få mer speltid, han visste att han skulle vara med en kompis och de skulle spela tillsammans, nu har det mer blivit som en vana.

Hon är noga med att poängtera att systemet handlar om att få en vana att läsa, att ge en morot för att kunna hitta läslusten, det ska inte förknippas med att det blir ett straff, då blir nog upplevelsen den motsatta.

– Jag får mer speltid, och jag lär mig att läsa bra, berättar Svante och fortsätter med att det är bra att kunna läsa, när man blir vuxen och ska ha ett jobb. Han tror själv att han inte skulle läsa lika mycket om moroten med mer speltid inte fanns där.

Just nu läser Svante serien Riddarskolan.

– Den handlar om tre barn, Egon, Fiona och Urban och de går alla i Riddarskola, berättar Svante och plockar fram boken.

Roligast har han åt Urban, som är feg, men inte vill erkänna det, och Riddarläraren som gillar att skryta. Fiona är helt galen, hon vill rida på en drake, Egon gör saker fastän han är rädd.

Mamma Mia håller med, serier är bra, personerna blir bekanta och då blir tröskeln in i boken lägre.

På fönsterbänken ligger böcker travade. En del är lästa och vissa står på tur.

– Vi lånar brett och återställer det vi inte gillar, jag älskar biblioteket, och bibliotekarierna är guld!

ORDFÖRRÅDET

Nio av tio ord vi använder har vi lärt oss från skriven text.

En sjuåring har ett ordförråd på mellan 5000-7000 ord.

En sjuttonåring som läst och eller lyssnat regelpundet till texter har cirka 50 000 – 70 000 ord.

En sjuttonåring som inte har läst eller lyssnat till texter har endast 15 000 –17 000 ord.

För att kunna läsa och förstå en dagstidning krävs det cirka 50 000 ord.

Källa: Mats Myrberg, professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet.

”Om du läser för ditt barn som har de dubbel så stort ordförråd när det börjar skolan jämfört med om du inte läser.”

Sagt av: Martin Widmark, författare, i en intervju i Svenska dagbladet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!