Rymden på besök i skolans gympasal

För att titta på stjärnor måste det vara mörk och klart. Istället för att ta med en klass till ödemarken och vänta på klara vinterkvällar tar Stefan och Andreas stjärnorna till klassen, som här, för årkurs tre på Klubbgärdskolan.

Det stora tältet lånar man in från Teknikens Hus i Luleå. Här inne ryms det ungefär 25 elever.

Det stora tältet lånar man in från Teknikens Hus i Luleå. Här inne ryms det ungefär 25 elever.

Foto:

BARN2014-12-21 21:14

Stefan Bergmark och Andreas Renberg jobbar på Piteå naturskola och besöker skolor i kommunen med olika teman. Nu är det tags för rymden, och just den här dagen besökte de Klubbgärdskolan tillsammans med ett stort uppblåsbart planetarium.

I klassrummet besvarar Stefan frågor som: Varför blir det dag och natt?

I klassrummet håller Stefan en snabb genomgång från Nicolaus Copernikus till varför det egentligen är mörkt i Piteå på vintern.

– Har ni sett Star-wars?

Ett rungande jaaaa går genom klassrummet.

– Ifall vi skulle kunna färdas med ljusets hastighet (vilket inte går), så skulle det ändå ta 4,3 år (4,3 ljusår) att ta sig till den närmsta stjärnan förutom jorden, den heter Proxima Centauri. Den stjärna som ligger närmast solen.

Efter föreläsningen i klassrummet halkar barnen ut på skolgården för att gå in i gympasalen. Dagen till ära står där ett enormt grått uppblåsbart tält. Mellan bänkar och ribbstolar tornar det upp sig.

Det är inte helt lätt att hitta öppningen men Andreas hjälper barnen in. Det är han som sedan berättar historier om hur stjärnbilderna kom till och hur de fick sina namn.

Inne i tältet susar det och rösten ekar mellan väggarna. När Andreas släcker ljuset och stjärnbilderna runt om på tältets väggar börjar synas blir det tyst.

– Ser ni någonting ni känner igen?

– Månen, karlavagnen, orions bälte ... klassen fortsätter att rabbla stjärnkonstelationer som de känner igen.

Sedan berättar han sagor och myter om stjärnbilderna.

– Det bästa var när vi var i tältet och han berättade om stjärnbilderna, berättar Theo Utsi, när vi pratas vid efteråt.

– Det var mest spännande med sagorna, säger Engla Enqvist.

– Stjärnorna, dom är så långt borta, och så fina, säger Leo Hedlund.

– Jag gillar att det finns så många olika typer av stjärnbilder, säger Theo.

Jag packar ihop med lärdommen att Sirius är den näst starkaste tjärnan på himmelen! Solen är den som lyser starkast, det är lätt att glömma att den är en stjärna, eftersom den är så nära.

Människan i rymden Skola för rymdsugna Kända personer och rymden Sveriges enda rymdraketbas finns i Kiruna Aktuell Stjärnbild på nätet Landskapsstjärnor

1957 skickade Sovjet upp världens första satellit. En månad senare skickades den första levande varelsen upp i rymden. Det var en hund, Lajka. Men efter tio dagars resande i rymden dör Lajka.

1958 skickar USA upp sin första satellit. Rymdkapplöpningen mellan Sovjet och USA startar. En ny epok av forskning och utveckling börjar.

1959 kan vi för första gången se bilden på månens baksida då Luna 3 går runt månen. Luna 3 var en satellit.

1961 skickades den första människan till rymden, han hette Juri Gagarin. Samma år blir Alan Shepard den första amerikanen i rymden. Dom kretsade runt jorden.

1963 skickas den första kvinnan Valentina Teresjkova till rymden, men hon blir sjuk och resan måste avkortas.

1964 får Sovjet reda på att amerikanerna planerar en rymdfarkost med två passagerare, då bygger de en rymdfarkost för tre passagerare.

1965 gör den sovjetiska kosmonauten Leonov den första rymdpromenaden.

1969 lyckas man till slut efter många prov sända två astronauter till månen, Neil Armstrong tar det första steget.

1975 Amerikanska Apollo och Sovjetiska Sojuz kopplas samman i rymden. De besöker varandras kabiner och under två dygn lever de tillsammans i rymden.

1981 tillverkas den första rymdfärjan som kan användas flera gånger. De gör resorna billigare.

2001 Amerikanen och multimiljonären Dennis Tito betalade hundratals miljoner kronor (exakt hur mycket är oklart) för sina åtta dagar i rymden.

I Kiruna finns Sveriges första friskola.

Gymnasieskolan har utbildningarna Rymdteknikprogrammet och Rymdvetenskapsprogrammet.

Här tillverkar eleverna egna krutraketer och får vara med att skicka upp ballonger som åker högre upp än ozonlagret.

Chris Hadfield

2013 var han befälhavare på rymdstationen ISS och sjöng David Bowies låt ”Space Oddity” i tyngdlöshet. Filmen har hittills visats över 24 000 000 gånger på you-tube.

Nikolaus Kopernikus

1543 publicerade han skriften ”Om himlakropparnas kretslopp” och beskrev hur jorden roterar runt sin egen axel och de andra planeterna cirkulerar runt solen. Han fick aldrig uppleva att han teorier stämde innan sin död.

Galileo Galilei

1610 riktade Galilei sin förbättrade version av kikaren mot himmelen. Den förstorade 33 gånger och han gjorde många banbrytande upptäckter om rymden, bland annat kunde han se månens olika berg och kratrar.

Christer Fuglesang

Den första svensken i rymden. 9 december 2006 gjorde han sin första rymdresa med den amerikanska rymdfärjan Discovery till den internationella rymdstationen ISS.

Christer Fuglesang har genomfört två uppdrag med rymdfärjan Discovery och tillbringat över 26 dygn i rymden, varav 32 timmar på rymdpromenader. Detta gör honom till ESA:s mest erfarne astronaut när det gäller rymdpromenader.

Esrange (European Space and Sounding Rocket Range) är Sveriges enda rymdraketbas.

Anläggningen ägs av SSC, tidigare Rymdbolaget.

Esrange ligger 45 kilometer öster om Kiruna.

Här finns nästan inga ljusföroreningar, såhär kan man studera norrsken och området är glest befolkat.

Man har, genom forskning på Esrange, lyckats förstå mer om norrsken och hur det uppstår.

Rymdstationens markområde omfattar 20 kvadratkilometer, nedslagsområdet för raketer 5 600 kvadratkilometer.

Varje år skjuts cirka tre obemannade raketer upp och man släpper i genomsnitt fyra höghöjdsballonger per år från Esrange.

Eftersom vårt jordklot snurrar tittar vi ut i rymden åt olika håll och det gör att stjärnhimlen förändras

Här kan du klicka in vart du bor och dagens datum för att se vilka aktuella stjärnbilder som finns där du befinner dig.

Ta gärna med en kikare och gå ut. Välj en molnfri kväll utan fullmåne och en plats där det är mörkt.

Gå in på : ww.heavens-above.com, och klicka dig vidare.

Även under en natt sker det förändringar, samtidigt som nya stjärnor dyker upp i öster försvinner andra under horisonten i väster. Det finns dock några stjärnbilder som alltid förblir synliga här i norr. Till dessa hör bl a björnarna och Cassiopeja.

Alltid när det är tillräckligt mörkt syns Björnarna/Karlavagnarna och Polstjärnan. Polstjärnan i norr fungerar som en himmelsk kompass. Titta noga lite vid sidan av den mittersta stjärnan i Stora Karlavagnens skaft. Kan du se att det finns en till stjärna alldeles intill?

Alla stjärnor du kan se hör till vår egen galax Vintergatan.

Orion själv med sitt vackra bälte bestående av tre stjärnor börjar synas allt tidigare på kvällen för att efter nyår bli vinterns mest magnifika stjärnbild.

http://www.heavens-above.com/skychart.aspx?lat=65.3167&lng=21.48&loc=Pite%c3%a5&alt=3&tz=CET

Sveriges landskap har inte bara fått djur och växter utan även stjärnor. Norrbottens landskapsstjärna är Alphecca (Alpha Coronae Borealis) som också kallas Gemma.Det är den ljusaste stjärnan i stjärnbilden Norra kronan (Corona Borealis). Stjärnans ljusstyrka är +2,21 och den ligger på ungefär 75 ljusårs avstånd från Jorden.

Norra kronan bildas av en fin stjärnbåge mellan Björnvaktaren och Herkules på Norra stjärnhimlen. Namnet Alphecca betyder ”tiggarskål med naggad kant” på arabiska.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!