Nedskärningen på 4 000 anställda innebär att Nordea gör sig av med mer än var tionde anställd, cirka 13 procent av personalen, som enligt delårsrapporten uppgår till drygt 31 900 personer. Ovanpå det kommer uppsägningar av kontrakt med cirka 2 000 konsulter.
– Detta är ett sätt att transformera banken till att bli mer digital, säger Casper von Koskull på en presskonferens.
Nordea har under flera års tid gjort stora investeringar i digital utveckling, vilket har drivit upp kostnaderna, enligt honom.
Nedskärningarna ingår i en långsiktig plan, med sikte på att med en transformering och digitalisering av verksamheten till 2021 få ned kostnaderna till 4,8 miljarder euro per år.
Enligt storbankens presschef Petter Brunnberg berörs personal i alla nordiska länder. Nedskärningarna kommer att genomföras under en period på tre till fyra år.
De så kallade transformationskostnaderna till följd av nedskärningarna beräknas uppgå till 100–150 miljoner euro under årets fjärde kvartal.
Casper von Koskull säger att det i omställningen även kommer att rekryteras ny personal, men han räknar med att netto minska personalen med 6 000 anställda. De som berörs ska få hjälp på olika sätt, enligt von Koskull. Han nämner bland annat möjligheten till vidareutbildning och omplaceringar.
– Vi tar detta på största allvar och kommer att göra det på rätt sätt, tillägger han.
Beskedet kommer i en kvartalsrapport där storbanken, vars styrelse tidigare i höst beslutat att flytta bankens huvudkontor från Stockholm till Helsingfors, redovisar ett resultat i linje med förväntningarna.
Nordea redovisar en rörelsevinst på 1 090 miljoner euro, motsvarande cirka 10,6 miljarder kronor, för tredje kvartalet 2017. Det kan jämföras med vinsten på 1 148 miljoner euro motsvarande period i fjol.
Analytiker hade, enligt Reuters, i genomsnitt räknat med en rörelsevinst på 1 093 miljoner euro.
I rapporten pekar Casper von Koskull på en stark ekonomisk trend, men varnar för geopolitiska risker och obalanser i ekonomin, främst i fastighetssektorn.
– Och när man tänker på bostadsmarknaden är det väl kanske närmast Norge och Sverige, säger Casper von Koskull.
Enligt von Koskull har Nordea och andra aktörer pekat på riskerna på bostadsmarknaden under lång tid.
– Nu ser jag inte att det blir något större ras, men de prisökningar vi har sett tidigare börjar se lite historiska ut nu. På det sättet går vi i rätt riktning, men det är bra att veta att vi är på en nivå som inte är helt sund, säger von Koskull.
Ansvaret för obalanserna delas av många aktörer, enligt von Koskull.
– Jag tror att vi alla måste bära ett ansvar och verktygen för att få bukt med det här ligger på många. Det är en skattefråga, det är flyttskattfrågor, det är fastighetsskattsfrågor, amorteringskravsfrågor. Men det är också en fråga om efterfrågan och strukturen på hyresmarknaden. Man måste titta på den här frågan brett och inte peka på enskilda personer eller institutioner.
TT: Det handlar inte om giriga banker?
– Absolut inte.
Räntenettot steg till 1 185 miljoner euro, från 1 178 miljoner euro. Provisionsnettot ökade till 814 miljoner euro, från 795 miljoner euro.
Totalt uppgick intäkterna till 2 373 miljoner euro, jämfört med 2 466 miljoner euro motsvarande period året före.
Kostnaderna steg till 1 204 miljoner euro, från 1 183 miljoner euro. Kreditförlusterna minskade till 79 miljoner euro, från 135 miljoner euro.
Nordeas aktie föll direkt när Stockholmsbörsen öppnade och vid lunchtid låg nedgången på omkring 5,5 procent. (TT)