Kyrkoherden med ett blommande hem

Intresset för blommor har följt Anders Mattsson genom livet och över hela världen. Och hans blominnehav har anpassats efter de förhållanden han levt under.
- När jag bodde i Sudan kunde jag inte ha några blommor alls under torrperioden. Då behövdes allt vatten för vår egen överlevnad, berättar han. Och eftersom jag bodde i en hydda fanns ingen plats för krukväxter inomhus. Men under den tre månader långa regnperioden kunde jag så blommor ute, så jag tog alltid med mig fröpåsar hemifrån.
Boksamling
Efter sju år som sjuksköterska i ett flyktingläger i Sudan, flyttade Anders hem till Sverige igen, utbildade sig till präst och fick jobb i Glommersträsk.
Här fylldes prästgårdens alla fönster snabbt med krukväxter. Det började med Saint Paulior, och fortsatte med Streptocarpus och Narrhuvor. Bland annat. För Anders har många olika sorters krukväxter.
- Det ena ger det andra. Men jag tycker om lättskötta blommor, och de som vilar på vintern är lättskötta. I prästgården i Glommersträsk fanns gott om plats för att ha många krukväxter, och lämpliga utrymmen för deras vintervila.
Huset i Balkovare är mindre, och här finns inte samma möjligheter att samla på sig hur mycket krukväxter som helst. Dessutom har Anders en ständigt växande boksamling, som dominerar nästan alla husets rum. I samlingen finns luthersk-katolska böcker, ortodoxa böcker, böcker om och från Ryssland, Etiopien och Indien. Deckare. Handskrivna böcker. Historieböcker. Lyrikböcker. Ja, kort sagt allt du kan tänka dig. Och lite till.
- Jag har inte läst alla. Men jag tror att jag ska. Fast en del har jag köpt mest för att de har så vackra omslag, säger Anders Mattsson och ler smått urskuldande.
Böckerna och blommorna ger Anders Mattsson avkoppling. Och de bidrar till att skapa hemtrevnad. De kan också vara ett samtalsämne som öppnar nya dörrar i möten med människor.
- Om jag träffar någon som delar mitt blomsterintresse, så blir det naturligtvis en hel del prat om blommor. Ibland kanske jag kan glädja någon med en blomma, och ibland får jag med mig en blomma, säger han och visar upp en narrhuva med etiketten "Nyliden".
- Jag vet inte vad den heter, men jag fick den vid ett besök i Nyliden, förklarar han.
Behöver ljus
En annan gåvoblomma, för övrigt en helt ny bekantskap för Anders Mattsson, är femöringen, Achimenes.
- Någon sådan har jag aldrig haft tidigare, men jag är väldigt förtjust i den. Någon gång ska jag försöka skaffa en vit och en rosa också.
Problemet, eller kanske snarare sagt tjusningen, med blommor av den här typen, medlemmar av familjen Gesneriaceae, är att de sällan går att hitta i vanliga blomsteraffärer. Det här är blommor som i första hand sprids mellan vänner och i föreningar.
Och det är blommor som, trots att Anders Mattsson anser dem vara lättskötta, ställer vissa krav på sin omgivning och sin omvårdnad. De behöver ljus, men vill inte ha direkt sol. De vill ha lagom mycket vatten, eller kanske snarare lagom lite vatten. De flesta av dem vill ha vintervila. Och Anders Mattsson gör vad han kan för att få sina blomvänner att trivas.
- På vintern har jag riktigt svalt i huset, för blommornas skull. Jag spelar opera för dem, det gillar dem. Som tur är gillar jag också opera ... Och Saint Paulior ska man ha många av, de trivs bra om de står så tätt att de rör vid varandras blad, tipsar han.

Kyrkoherden med ett blommande hem

Radions P1 för Saint Pauliorna i köket. Romantisk, italiensk opera för Narrhuvor, Streptocarpusar och blomsterlönnar i vardagsrummet. Nej, Arjeplogs kyrkoherde Anders Mattsson pratar inte med sina blommor. Men han har andra knep för att få dem att trivas.