I förra veckan presenterade regeringen ett förslag till fastighetsnära insamling och ett stärkt producentansvar. Återvinningsindustrin är kritisk till att det blivit för mycket fokus på närhetsprincipen och hävdar att det skulle kunna samlas in mer förpackningar om man släppte kravet på att återvinningsstationerna ska komma så nära hushållet som möjligt.
Intresseorganisationerna för landets hyreshusägare, bostadsrättsföreningar och husägare är dock något mer positiva, men räds samtidigt att kostnaderna hamnar hos fastighetsägarna, även om det inte är tanken.
– Historiskt är det ju de boende som tagit de här kostnaderna, men som borde ligga på producenterna. Det är bra att det förtydligas, säger Rikard Silverfur, näringspolitisk expert på Fastighetsägarna.
Knäckfrågan blir vem som ska betala för investeringarna i nya soprum, miljöhus och andra liknande sorteringsmöjligheter.
– Jag kan inte se någonstans i regeringens förslag att det är fastighetsägarna som ska betala, säger Silverfur.
Miljöminister Karolina Skog (MP) var något vag när hon presenterade förslaget. Hon pekade på att det kan bli så att kommunerna får ställa krav på att fastighetsägarna gör de nödvändiga investeringarna för att klara den mer fastighetsnära återvinningen.
Men det går knappast att tvinga fastighetsägarna till sådana investeringar och det lär i sådana fall försvåra målsättningen att få fler förpackningar återvunna, resonerar Silverfur.
– Ett vällovligt syfte men svårt att få till, säger Helena Klåvus, utvecklingschef för den tekniska förvaltningen på bostadsrättsorganisationen SBC.
Förutom den rena kostnadsbiten så har många bostadsrättsföreningar svårt att få fram utrymmen för sopsortering, enligt Helena Klåvus.
Husägarnas intresseorganisation Villaägarna är försiktigt positiv. Men det gäller att återvinningsstationerna sköts bättre än i dag.
– Som det är nu är det ingen som vill bo vid de här stationerna, säger Anna Werner, samhällspolitisk analytiker på Villaägarna.
Hon efterlyser en bättre öppenhet, att förpackningarna verkligen sorteras som det sägs.
– Jag skulle vilja se en garanti, ett kontrakt, att förpackningarna tas till vara på ett korrekt sätt, annars urholkas förtroende för systemet, säger Anna Werner. (TT)