”En skridskoklubb med ändamål att invid staden vidmakthålla en skridskobana under vintern är bildad i Piteå” berättade Norrbottens-Posten 1882.
Året därpå kunde man i tidningen läsa att skidlöpningsklubben ”Snabbheten” skulle samlas på Holmstedska berget under fettisdagen.
Det var högtidligt när skridskobanan i Piteå invigdes den 7 december 1884. Banan var omgiven av granar, strålande lyktor, marschaller och bengaliska eldar. Piteåborna fick även uppleva raketer och smällare.
– Flickorna rör sig säkrare på stålklädd skog än våra pojkar. Skridskoåkningen är allt för lite idkat häruppe”, rapporterar Norrbottens-Posten.
I likhet med tidigare år anordnades 1902 en skridskobana i Piteå av J.A. Carlström – om tillräckligt säsongsbiljetter tecknades i cigarrbutiken vid Storgatan.
I Öjebyn invigdes 1885 en skridskobana, den första på platsen. Den var belägen nedanför Storstrand.
1893 öppnades den första skridskobanan i Älvsbyn.
Bland historiska tidningsnotiser noteras bland att när Piteå skidklubb i april år1889 hade tävlingar i backåkning på Fingermanholmen belönades förste pristagaren Frans Lundberg med en jaktkniv. Andre pristagaren Petrus Sandberg fick en revolver.
För skidåkarna rekommenderas att stryka saltlake under skidorna då de gled lätt även i töföre.
Då det var svårt att bära med sig saltlake tipsades skidåkarna att ha med sig spickensill (rå och saltad) som ansågs lika bra och även gjorde att man fick ett fettlager under skidorna.
Första annonsen om skidvalla härrör från 1900: För skidlöpare oumbärlig ”Blixt-skidsmörjan gör skidorna lätt löpande vid varje väderlek. Ingen isbildning eller snöhäfta”.
1893 inbjöds skidåkare i Piteå med omnejd till möte i Rådhuset för bildande av en skidlöparklubb. Kort därefter samlades den gamla klubben, Piteå skidklubb, till möte för att ta ställning om klubbens upplösning.
När Munksund-Skuthamns sportklubb anordnade skidtävling 1894 betonade prisutdelaren doktor Lundgren betonade att sportens ändamål inte var att utbilda fåfänga och vinningslystna yrkessportsmän utan att göra hågen och lusten för sund kroppsutövning mera allmän.
1901 berättar Norrbottens-Posten om en skidlöparhjälte, Lars Olofsson från Tallnäs, Arvidsjaur som 1899 vid en nationell skidtävling i Sundsvall erövrade konungens hederspris, en dryckeskanna av silver. Olofsson befann sig i fattiga omständigheter och hade hos landshövdingen sökt tillstånd att avyttra dryckeskannan genom lotteri. Olofsson klargjorde att det i hans hemtrakt inte fanns utsikt att för lämpligt pris sälja kannan. Landshövdingen och eller länsstyrelsen lämnade Olofssons ansökan utan bifall.
Första skidtävlingen i Arjeplog anordnades den 8 april 1901 över en 34 km bana på sjön Hornavan. Vann gjorde Jakob Larsson Skaile och belönades med 75 kronor.
I januari 1902 berättas om en dödsolycka skidbacken. Några pojkar från Munksund roade sig med skidåkning på Fingermanholmen. En av de åkande råkade tappa en skida som i svindlande fart satte av utför berget och träffade 14-årige Gunnar Löfgren, son till arbetaren Albert Löfgren i Munksund. Pojken befann sig vid ett större stup och fick skidstaven mot halsen så att luftstrupen skars av. Han hade dock kraft nog att gå ett stycke innan han föll sanslös till marken och måst bäras in. Inom mindre än en timme var han död.