Genom en kikare såg August Lindkvist ett föremål ligga på isen, som han trodde var en säl, men som visade sig vara en mansperson. Den döde hade ett djupt krossår i pannan. Polis larmades och en förundersökning startade gällande misstänkt mord. Det beslutades också att göra en rättsmedicinsk undersökning av den avlidne för att fastställa dödsorsaken.
Bredvid mannen låg en yxa och ett par skidstavar. I fickan på den avlidne mannen påträffades ett exemplar av Piteå-Tidningen, daterad den 26 januari 1922.
Det var fjärdingsman Knut Eriksson i Norrfjärden som först larmades och som tog sig ut till platsen för undersökning. Den avlidne fördes till Norrfjärden, där rättsmedicinsk undersökning företogs.
I Norrfjärdens församlings dödbok har kyrkoherde Nils J. Nordberg antecknat: ”Okänd mansperson (antagligen finsk undersåte). Rånmord. Huggen med yxa i pannan. Mannen påträffats av sälfiskare i närheten av Kluntarna och genom polisens försorg förts till doktor Amnéus.”
Kyrkoherden har senare till sin anteckning lagt till den dödes namn, Johan Lilja.
Obduktionen genomfördes av doktor Leonard Sahlin, där även landsfiskal Ragnar Gardt var närvarande.
Den döde var införd endast kalsonger, skjorta, väst och strumpor, lappskor samt handskar på händerna. Av undersökningen framgick vidare att slaget mot mannen varit dödande. Det framgår vidare att en strid hade föregått mordet och att en tredje handske också påträffats vid mordplatsen. I denna fanns en del skäggstrån.
Den döde hade på sig ett par strumpor som tillägnats från en fiskestuga på Mörögrundet. Detta skulle ha skett i februari månad, då det vid samma tidpunkt iakttogs ett par skidspår från Mjoöudden i riktning mot Kluntarna, vilka härrörde till två personer. I stugan i på Mörögrundet hade personerna stekt sig palt innan de begett sig ut på isen.
Misstankarna riktade sig först mot några finländska medborgare som varit i trakten då mordet skulle ha begåtts. Signalementet tycktes dock inte stämma på personerna.
Så småningom inträdde en ljusning så till vida att den mördade blev identifierad av skomakare Pettersson från Älvsbyn.
Då liket på länsstyrelsens order begravts i Norrfjärden grävdes det upp av polismyndigheten för att Pettersson skulle få bli tillfälle att förvissa sig om intet misstag förelåg.
Enligt Pettersson var den mördade den finske medborgare Juho (Johan) Lilja född 1881, från Lahia församling i Vasa län.
Han hade tidvis bott hos Pettersson och försörjt sig med en del skomakeriarbeten. Från Älvsbyn hade han sedan begett sig till Sikfors för att sedan inte återvända. I sällskap hade han då en annan finsk medborgare, som sedan inte varit synlig.
Landsfiskal Gardt utfärdade den 13 juli en riksefterlysning. Så småningom häktades mannen i Finland, dit sedan erforderliga handlingar skickades som underlag för rättslig prövning.
Vid polisförhör hade han den häktade en del föremål på sig som tillhörde Lilja, bland annat ett pass utfärdat i Liljas namn och som var guld värt för den passlöse häktade personen.
Personen hade en meritlista som inte var den bästa. 1918 hade han anslutit sig till Finlands röda garde och under upproret skjutit ned en person och gömt liket i en skog. Han var dömd för medhjälp till högförräderi och delaktighet i mord med livstids tukthus. Han fick senare straffet omvandlat till 12 års tukthus och sedan lyckats rymma från fängelset.