Det första spåret av mejeri i Norrbotten härrör från 1880 då länets första startades i Öjebyn. Kort därefter startades ett mejeri i Roknäs. Mejerierna hade en gemensam föreståndarinna, som utexaminerats från Ultuna.
Hushållningssällskapets i Norrbotten berättelse 1880 innehåller en rapport om försöken att få igång mejeriverksamhet. Det konstaterades då att männen var positiva till tanken medan däremot kvinnorna ansåg att de själva var bäst på att sköta mjölken och förädla denna.
Inledningsvis fanns förslag att på försöka få igång ett mejeri i Sjulsmark. Detta då där fanns god tillgång på betesmark. I andra hand talades det då om Roknäs och Öjebyn.
Roknäs mejeri ansågs som lämpligt för tillverkning av ost med både Svensbyns, Sjulnäs och möjligen Lillpites bönder som leverantörer.
Landstinget gav år 1881 700 kronor i anslag till varje byamejeri som inrättades. Bland annat skulle Anna Amalia Engström, mejerska i Roknäs biträda med råd.
Mot slutet av 1880-talet började andelsmejerier bli en vanlig företagsform.
Av tidningsnotiser framgår att det i Piteå år 1885 öppnades ett mjölkmagasin. Mjölken kom från Rosfors måndagar, torsdagar och lördagar.
1886 startades ett mejeri i Avan Luleå, med en mejerska från Burträsk mejeri.
– Det bör vara på tid att man även här i Piteå börjar med anläggande av mejerier. Det finns ingenting annat än den ökända svenska trögheten som lägger hinder i vägen, skriver Norrbotten-Posten.
Hade de tidigare mejerierna i Piteåbygden då upphört med sin verksamhet? Under 1893 reser länsmejerskan fröken Anna Gustafsson omkring i länet för att dels informera om smör- och osttillverkning i hemmen och dels om bildandet av nya mejerier. Hon besökte då under ett januari och februari samtliga större Piteåbyar.
Samma år noteras att 31 byamän i Kopparnäs, Porsnäs och Håkansö antecknats sig för att bilda ett mejeri, som byggdes i Håkansö, och som fick 400 kronor i landstingsbidrag.
Samma år blev mejeriet i Blåsmark klart. Året därpå drog mejeriverksamhet igång i Altersbruk.
1895 kom mejeriet i Sjulnäs igång, då en fastighet tillhörig änkefru M, Ölund inköptes för 1 000 kronor. Det året kom även mejeriet i Glommersträsk igång.
1896 öppnades ett mejeri i Lillträsk byggt av patron C A Hedqvist. Patronen öppnar 1896 ännu ett mejeri i Öjebyn, på sina ägor.
Enligt tullkammarberättelsen för 1897 finns sex mejerier registrerade i Piteåbygden. Då kom även ett mejeri i Sjulsmark igång, med patron Hedqvist som delägare.
1903 fanns det även mejerier i Pålmark och Rosvik och 1907 noteras att Kopparnäs mejeriförening öppnat försäljning.
I ett tal som borgmästare Albin Ahlstrand, riksdagsledamot i andra kammaren för Umeå, Skellefteå och Piteå valkrets, höll i kammaren 1907 noterades att det fanns ett 30-tal mejerier i Piteå socken, varav 11 i stadens närhet.
1908 antogs stadgar för Arnemark och Sikfors mejeriförening för upprättande av ett andelsmejeri. Året därpå noterar Norrbottens-Posten att det i Piteå fanns leveransmejerier i Håkansö, Sjulsmark, Lillpite, Rosvik, Kopparnäs, patron Hedkvists i Öjebyn, Pålmark, Sjulnäs, Rosfors, Svensbyn och Blåsmark.
1910 antogs stadgar för att starta upp ett andelsmejeri i Älvsbyn och 1915 inrättade Hortlax mejeriförening ett ostmejeri och då anställde fröken Elin Bäckström, Harrbäcken som mejerska.
Under 1930-talet förändrades mejerinäringen snabbt. Ett mejeri byggdes upp i centrala Piteå. Många mindre mejerier i bygden lades då ned. Även mejeriet i Piteå gick senare i graven, i januari 1992. All produktion flyttades då till Luleå.