Hagge Geigert mordhotades åtskilliga gånger

Första maj är en gammal tradition i Piteå. Alltsedan den första socialdemokratiska demonstrationen ägde rum den 1 maj 1908 har många kända och mindre kända talare äntrat talarstolen. Det har bland annat varit fackföreningsfolk, yrkespolitiker, lotsar, präster och revymakare.

Från Piteåbesöket fick Hagge Geigert palt med sig att stoppa i grytan när han kom hem.

Från Piteåbesöket fick Hagge Geigert palt med sig att stoppa i grytan när han kom hem.

Foto: Arkiv

Återblick2022-11-28 12:32

Det stora affischnamnet 1994 var revymakaren och antinazisten Hagge Geigert från Göteborg som gjorde en uppmärksam debut.

– Jag är inte med i något politiskt parti men jag är emot flera partier, deklarerade Geigert som bara dagen före sitt framträdande i Piteå hade mordhotats på grund av sitt engagemang i flyktingfrågor.

Han mordhotades åtskilliga gånger under sitt liv, bland annat av Sverigedemokraternas förste partiledare. 

Hagge Geigert tog tidigt ställning mot nazism och främlingsfientlighet, ett engagemang som grundlades när han efter andra världskriget hjälpte till att ta emot överlevande från förintelselägren. 

Geigert instiftade för övrigt 1994 "Hagge Geigerts fredspris" där pengar delas ut till personer och organisationer som uträttat något konkret i kampen mot främlingsfientlighet och rasism.

Han hedrades med många utmärkelser under sin karriär, inte minst för sitt hängivna arbete mot nazismen. 

Flyktingfrågorna var också något som han då tog upp i sitt tal i Piteå, inför närmare 3 000 åhörare.

De senaste åren har det dock varit svårt att få folk till förstamajtågen i Piteå och man har till viss del tänkt nytt.

– En gång flydde en miljon svenskar till Nordamerika undan fattigdom och religiös och politisk förföljelse. De togs emot väl. Nu kan vi avbetala lite på den skulden. Det är inte alltid lätt att älska sin nästa, men man kan åtminstone låta bli att hata, påpekade Geigert i sitt tal.

Även om han sade sig inte var med i något politiskt parti betygade han, mot bakgrund av sin uppväxt sig vara väl skickad att vara med när arbetarrörelsen firade. 

– Om det trots dåliga villkor i livets början gått bra, så har man dessutom en skyldighet att dela med sig deklarerade han för åhörarskaran.

undefined
Hagge Geigert tog tidigt ställning mot nazism och främlingsfientlighet. Dagen före sitt framträdande hade han också mordhotats.

Han tog också tillfället i akt att kommentera Ian Wachtmeister, inblandad i den tänkta Gränges aluminiumsatsningen på Haraholmen och som aldrig blev av, vilken gett sig in i politiken med Ny Demokrati.

– I jakt på anhängare har partiet nedlåtit sig till att fiska i det grumliga vatten där rasism odlas. Jag känner en dam som de senaste åren roat sig med att ge katten leverpastej varje gång Ny Demokrati bytt åsikt. Katten väger nu åtta och ett halvt kilo.

Från Göteborgs horisont kommenterade han hur skoleleverna inte fått äta sig mätta på grund av ekonomisk åtstramning samtidigt som det satsats två miljoner kronor på att låta 400 poliser vakta en nazistdemonstration.

– Någonting har gått snett!

En släng av sleven fick även dåvarande industriminister Per Westerberg (m) när 200 arbetare permitterats i Uddevalla och då han vägrade att träffa arbetarna.

– Det råd industriministern ville ge arbetarna var att det inte gällde att ge upp. Man kunde starta eget. Vilken genial idé. Uddevalla skulle över en natt få 200 nya direktörer, avrundade Geigert sitt tal. 

Som minne av Piteåbesöket fick han palt med sig att stoppa i grytan när han kom hem.

Hagge Geigert började som journalist i Uddevalla, där han också inledde sin karriär som framgångsrik revyförfattare. Geigert lyckades locka stora stjärnor och upptäckte också nya stjärnskott.

Ett antal år var han teaterchef för Lisebergsteatern i Göteborg, där Hagges revy blev en årlig tradition. Som tv-man gjorde Geigert flera underhållningsprogram, bland annat serien "Gäst hos Hagge" som blev en långkörare med miljonpublik.

Hagge Geigert avled år 2000.

Återblick

Återblicken handlar om historier från åren som gått. Berättelserna är huvudsakligen baserade på texter ur gamla lokaltidningar där djupdykningar har gjorts bland notiser och artiklar. På Återblickssidan blandas allt slags stoff – stort och smått. Det handlar många gånger om uppföljningar kring notiser, reportage, händelser och personporträtt. Mångfalden är stor och läsaren får tillfälle att förnya bekantskapen med det som hände förr.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!